Akan language
| subclass of | Central Tano, Kwa |
|---|---|
| native label | akan, Akan |
| country | Ghana, Ivory coast |
| indigenous to | Ghana |
| coordinate location | 6°0′0″N 1°0′0″W |
| linguistic typology | subject–verb–object |
| writing system | Latin script, Akan Braille |
| language regulatory body | Bureau of Ghana Languages |
| Ethnologue language status | 3 Wider Communication |
| maintained by WikiProject | WikiProject Intangible Cultural Heritage |
| Ghana Place Names URL | https://sites.google.com/site/ghanaplacenames/languages-locations/akan |
| Wikimedia language code | ak |

Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan wa (/əˈkæn/[1]), bii Twi-Fante,[2] de la yetɔgum ti Ghana nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.[3]Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ '80%'[4] gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44%.[5][6]. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti La de la yu'urɛ ti ba dikɛ bo Turkish solensɔlena, mina n de'eni tigera pihesi nɛŋa ti ba bisera Magesɛ wuu "coffee" yire nɛreba. Tuumbuna yuum kɔ'ɔm mina ni mɛ n boi Ottoman "Empire" ze'ele 16th "century" saŋa la wɛ'ɛsera.[7][8] De'eŋo la de ni la yelezure ayima yele, meddah la n de'eni yima yima, gee ba ni dikɛ ni pa'alɛ mɛ bii ba san ve'e ni a puti'irɛ sɛla n boi sɔsega la puan la. Meddah la wan dikɛ ni "props" magesɛ wuu ma'asuntia, ankitɛ, bii zuufuo yima yima ti la pa'alɛ ti a lɛgum mɛ, la mi ni mɛ ti a daa lebege a kɔa la gee tɔgesera la yetɔgum yima yima. Pa'alegɔ la puan saŋa ka le bɔna ni; Meddah suŋa la tari la mi'ilum ti a tee sɔsega la gee lebege sɛla n boi bini la nɛreba la. Ashanti Region So'olum wa de la so'olum ayima n bo Ghana so'olum pia la siyoobi la puan.Tiŋa la duma tɔgere la kambuntɛ.Tiŋa la me de la tinsɛka n tari salema zo'e zo'e.Ashanti Region tiŋa wa yalegerɛ de la 24,389km2 (9,417 sq mi).[9] Nɛresɛba woo n kɛ'ɛri Ashanti so’olum dela 4,780,380 ti ba daa kaalɛ 2011 yuuni la puan[10]. Ashanti Region sɔ’ɔlum me tari la kookoo zo'e zo'e paa. Kumaasi n de ba tinkãtɛ paa. Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.[11][12]
Kibesi duma (Festivals)
[demese | demesego zia]Ashanti sɔ’ɔlum tare la kibesi zo'e zo'e ti ba dita. De’ego Kara ti ba dita dela Akwasidae la Adae Kese. Bana dela din kibesi ti nɛreba baseba dita n bo Akan doma paun ti Ashanti pa’ase la me. Ba diti kibesi la ti ba tiɛra la ba nɛŋa doma la seba n zɛbe faaba ba dima nou’usu dee ki yuuma n tole la paun. Kibesi seba ti a dita Ashanti sɔ’ɔlum n wana;[13][14]
Papa Kibesi
Kente Kibesi
Yaa Asantewaa Kibesi
Mmoa Nni Nko Kibesi
Nkyidwo Kibesi
Asibetin doma n bo Ashanti Sɔ'ɔlum
Komfo Anokye Teaching Hospital
Manhyia Hospital
Kwadaso SDA Hospital
Komfo Anokye Teaching Hospital
Kwame Nkrumah University of Science and Technology Hospital[15]
Kumasi South Hospital
First care Hospital
Tafo Government Hospital
Suntreso Government Hospital
West End Hospital
Tuusum zi'ansi (Historical Sites)
[demese | demesego zia]Zi’an Yalema( Tourism)
Parki
Bobiri Forest Butterfly Sanctuary
Bomfobiri Wildlife Sanctuary
Digya National Park
Kogyae Strict Nature Reserve
Owabi Forest Reserve and Bird Sanctuary
Buuri Lɔgerɔ Zi'an[16]
Komfo Anokye Sword site
Manhyia Palace Museum
Kumasi Fort and Military Museum
Armed Forces Museum
The Prempeh II Jubilee Museum[17][18]
The Asante Traditional Buildings
Yaa Asantewaa Museum
Sukuu Zamesegɔ Yɛla (Education)
[demese | demesego zia]Sukuu Doma(sekondari) n bo Ashanti Region Paun (Senior High Schools)
Dadease Senior High School, Dadease
Akomadan Senior High School, Akomadan
Dompoase Senior High School, Dompoasi
Afia Kobi Ampem Girls (Royal AKAGSHS)
Adanwomase SENIOR High School (ADASS)
Agogo State College, Agogo Asante-Akyem
Agona SDA Senior High School, Agona
Anglican Senior High School, Kumasi
Asanteman School (Real Assas)
Bankoman Senior High School, Banko
Osei Tutu Senior High School (OT)
Bekwai SDA Senior High School
Ghana Armed Forces Secondary Technical School, Kumasi
Beposo Senior High School, Beposo
Collins Secondary Commercial School, Agogo Asante-Akyem
Effiduase Senior High School, Effiduase
Ejisuman Senior High School, Ejisu
Ejuraman Senior High School, Ejura
Fomena T.I. Ahmadiyya Senior High School, Adansi Fomena
Jachie-Pramso Senior High School (Formerly MIGHTY JAPASS)
Komfo Anokye Senior High School, Wiamoase
Kumasi Academy, Asokore-Mampong, Kumasi
Kumasi Girls' Senior High School
Kumasi Wesley Girls High School
Kumasi High School
Obuasi Secondary Technical School (O.S.T.S)
Wesley Senior High School (WEHIS), Bekwai
Adventist Senior High School (ADASS), Bantama
Ofoase Kokoben Senior High School (OFKOSS)
Adventist Girls Senior High School (ADGISS), Ntonso
Opoku Ware Secondary School, Kumasi.
St. Louis Senior High School, Oduom
Nkawie Secondary Technical School.
Oppong Memorial Senior High School.
Osei Kyeretwie Senior High School, Kumasi.
Prempeh College, Kumasi.
Prince of Peace Girls Senior High School, South Suntreso, Kumasi.
Simms Senior High School, Fawoade
Bonwire Senior High Tech. School.
St Joseph Senior High School (Ehuren)
St. Monica's Senior High School, Mampong
Amaniampong Senior High School, Mampong
T.I. Ahmadiyya Senior High School, Kumasi
T.I. Ahmadiyya Girls' Senior High School, Asokore
Jacobu Senior High School, Jacobu
Juaben Senior High School, Juaben
Yaa Asantewaa Girls' Senior High School, Tanoso
Kumasi Senior High Technical School (K.S.T.S),
Tepa Senior High School, Tepa. (GREAT TESS).
Mabang Senior High School, Mabang.
•Aduman Senior High School,(Admass) Aduman
Dwamena Akenten Senior High School,(DASS) Offinso
Univɛsiti sɛba n pa'ala Akan tɔgum wa
[demese | demesego zia][edit source] Akan yɔtɔgum wa de la sɛla ri ba pa'ala ka bɔna solemitiŋa yeleyele wuu United States,basɛba de la Ohio University, Ohio State University, University of Wisconsin-Madison, Harvard University, Boston University, Indiana University, University of Michigan, la University of Florida.
Sukuu Kara (Tertiary Institutions)
[demese | demesego zia]Ashanti sɔ’ɔlum tari la gɔmɛti univasiti bata’. Ba kelum tara la nso’emga univasti bata’ la kolige doma n kaa sɔ’ɔlum la zaa waabe.
Univɛsiti duma (Universities)
[demese | demesego zia]
Sukuu kara duma la n bala boi tilum wa:
Kwame Nkrumah University of Science and Technology, Kumasi
Ghana Baptist University College, Kumasi
Spiritan University College, Ejisu
Garden City University College, Kenyasi, Kumasi
Akenten Appiah-Menka University of Skills Training and Entrepreneurial Development (formerly Kumasi Campus of University of Education, Winneba)
National Institute Of Information Technology, Kumasi Campus NIIT.
Kumasi Technical University
| English | Akan |
|---|---|
| Welcome | Akwaaba |
| Yes | Aane (Asante)
Nyew (Fante) Yiw (Akuapem) |
| Okay/Alright | Yoo |
| No/Nope | Oho/Anhã (Fante)
Daabi (Asante) |
| Good night | Da yie (Asante)
literally "sleep well" |
| I'm going to sleep | Me rekɔ da (Fante) |
| How's it going?/How are you? | Ɛte sɛn? (Asante)
could also be used in the non-literal sense as "hello" |
| Thank you | Medaase |
| Please/Excuse me/I beg your pardon | Mepa wo kyɛw |
| Song(s)/Music | Ndwom (Fante)
Nnwom (Asante) |
| What is your name? | Wo din de sɛn?/Yɛfrɛ wo sɛn? (Asante)
Wo dzin dze dεn? (Fante) |
| My name is.../I'm called... | Me dzin dze.../Wɔfrɛ me... (Fante) |
| How old is he/she? | Woedzi mfe ahen? (Fante) |
| How old are you? | Edzi mfe ahen (Fante) |
| Where is it? | Ɔwɔ hen? |
| I am going/I am taking my leave | Me rekɔ |
| Good | Mbo (Fante)
Mmo (Asante) |
| Leave | Jo (Fante)
Kɔ (Asante) |
| Well done | Ayɛ adze (Fante) |
| Stop | Gyae |
| Sleep | Da |
| Come | Bra |
| Come here | Bra ha |
| Come and eat | Bɛ didi |
Kuusi laŋeŋɔ (Phonology)
[demese | demesego zia]La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan.Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan (/əˈkæn/[2]), bii Twi-Fante,[3] de la yetɔgum ti Ghana nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.[4] Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ '80%',[4] gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44%.[19][20][21][22]. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.[6]Akan diimi sa la ba yuum tari la sɛla ti tu yi'ira yelebɛa yizuto la la ana wuu noun Bantu yetɔgum duma la n tari la. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan[23].
Kudaasi (Consonants)
| Labial | Alveolar | Dorsal | Labialized | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | plain | /m/ | /n/ | /nʷ/ | |
| geminated | /nː/ | /nːʷ/ | |||
| Stop | voiceless | /p/ | /t/ | /k/ | /kʷ/ |
| voiced | /b/ | /d/ | /ɡ/ | /ɡʷ/ | |
| Fricative | /f/ | /s/ | /h/ | /hʷ/ | |
| Trill | /r/ | ||||
| Approximant | /l/ | /j/ | /w/ | ||
| Labial | Alveolar | Dorsal | Labialized | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Phoneme | Allophones | Phoneme | Allophones | Phoneme | Allophones | |||
| Nasal | plain | /m/ | /n/ | [n~ŋ, ɲ, ɲĩ] | /nʷ/ | [ŋʷ, ɲᶣ] | ||
| geminated | /nː/ | [ŋː, ɲːĩ] | /nːʷ/ | [ɲːᶣ] | ||||
| Stop | voiceless | /p/ | /t/ | [t] | /k/ | [k, tɕ~cç] | /kʷ/ | [kʷ, tɕᶣ] |
| voiced | /b/ | /d/ | /ɡ/ | [ɡ, dʑ~ɟʝ] | /ɡʷ/ | [ɡʷ, dʑᶣ] | ||
| Fricative | /f/ | /s/ | /h/ | [h, ɕ] | /hʷ/ | [hʷ, ɕᶣ] | ||
| Trill | /r/ | [ɾ, r, ɽ] | ||||||
| Approximant | /l/ | /j/ | /w/ | [w, ɥ] | ||||
| Labial | Alveolar | Dorsal | Labialized | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | plain | ⟨m⟩ | ⟨n, ny, ngi⟩ | ⟨nw, nu⟩ | |
| geminated | ⟨ng, nyi, nnyi⟩ | ⟨nnw⟩ | |||
| Stop | voiceless | ⟨p⟩ | ⟨t, ti⟩ | ⟨k, ky⟩ | ⟨kw, twi⟩ |
| voiced | ⟨b⟩ | ⟨d⟩ | ⟨g, dw, gy⟩ | ⟨gu, dwi⟩ | |
| Fricative | ⟨f⟩ | ⟨s⟩ | ⟨h, hy⟩ | ⟨hu, hwi⟩ | |
| Trill | ⟨r⟩ | ||||
| Approximant | ⟨l⟩ | ⟨y⟩ | ⟨w, wi⟩ | ||
Kɔnyaasi (Vowels)
[demese | demesego zia]La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan.Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan (/əˈkæn/[24]), bii Twi-Fante,[25] de la yetɔgum ti Ghana nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.[4] Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ '80%',[26][27] gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44%.[28][29]. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.[30][31][32]Akan diimi sa la ba yuum tari la sɛla ti tu yi'ira yelebɛa yizuto la la ana wuu noun Bantu yetɔgum duma la n tari la. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan.
| Front | Central | Back | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| -RTR | +RTR | -RTR | +RTR | -RTR | +RTR | |
| Close | /i/ | /i̙/ | /u/ | /u̙/ | ||
| Mid | /e/ | /e̙/ | /o/ | /o̙/ | ||
| Open | /a/ | /a̙/ | ||||
| Orthog. | -RTR | +RTR |
|---|---|---|
| i | /i/ [i] | |
| e | /e/ [e] | /i̙/ [ɪ~e] |
| ɛ | /e̙/ [ɛ] | |
| a | /a/ [æ~ɐ~ə] | /a̙/ [a] |
| ɔ | /o̙/ [ɔ] | |
| o | /o/ [o] | /u̙/ [ʊ~o] |
| u | /u/ [u] |
Yelebɛa (Vocabulary)
[demese | demesego zia]Akan diimi sa la ba yuum tari la sɛla ti tu yi'ira yelebɛa yizuto la la ana wuu noun Bantu yetɔgum duma la n tari la. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan.Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan (/əˈkæn/[2]), bii Twi-Fante,[3] -de la yetɔgum ti Ghana nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.[33] Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ '80%',[4] gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44%.[34][35]. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.[36]
Yelebinaarɛ duma (Common phrases)
| English | Akan |
|---|---|
| Welcome | Akwaaba |
| Yes | Aane (Asante)
Nyew (Fante) Yiw (Akuapem) |
| Okay/Alright | Yoo |
| No/Nope | Oho/Anhã (Fante)
Daabi (Asante) |
| Good night | Da yie (Asante)
literally "sleep well" |
| I'm going to sleep | Me rekɔ da (Fante) |
| How's it going?/How are you? | Ɛte sɛn? (Asante)
could also be used in the non-literal sense as "hello" |
| Thank you | Medaase |
| Please/Excuse me/I beg your pardon | Mepa wo kyɛw |
| Song(s)/Music | Ndwom (Fante)
Nnwom (Asante) |
| What is your name? | Wo din de sɛn?/Yɛfrɛ wo sɛn? (Asante)
Wo dzin dze dεn? (Fante) |
| My name is.../I'm called... | Me dzin dze.../Wɔfrɛ me... (Fante) |
| How old is he/she? | Woedzi mfe ahen? (Fante) |
| How old are you? | Edzi mfe ahen (Fante) |
| Where is it? | Ɔwɔ hen? |
| I am going/I am taking my leave | Me rekɔ |
| Good | Mbo (Fante)
Mmo (Asante) |
| Leave | Jo (Fante)
Kɔ (Asante) |
| Well done | Ayɛ adze (Fante) |
| Stop | Gyae |
| Sleep | Da |
| Come | Bra |
| Come here | Bra ha |
| Come and eat | Bɛ didi |
Satinsi yu'ura (Placenames)
[demese | demesego zia]
Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan (/əˈkæn/[2]), bii Twi-Fante,[3] de la yetɔgum ti Ghana nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.[4] Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ '80%',[4] gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44% bɔna solemiine puan.[4][5]. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.[6]Akan diimi sa la ba yuum tari la sɛla ti tu yi'ira yelebɛa yizuto la la ana wuu noun Bantu yetɔgum duma la n tari la. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan.
| Day | Male name | Female name | |
|---|---|---|---|
| English | Akan | ||
| Monday | Dwoada | Kwadwo, Kojo | Adwoa |
| Tuesday | Benada | Kwabena, Kobina | Abena |
| Wednesday | Wukuada | Kweku, Kwaku | Akua |
| Thursday | Yawoada | Yaw, Kwaw | Yaa |
| Friday | Fiada | Kofi | Afia/Afua |
| Saturday | Memeneda | Kwame | Ama |
| Sunday | Kwasiada | Akwasi, Kwasi, Kwesi | Asi, Akosua, Esi |
DayMale nameFemale nameEnglishAkanMondayDwoadaKwadwo, KojoAdwoaTuesdayBenadaKwabena, KobinaAbenaWednesdayWukuadaKweku, KwakuAkuaThursdayYawoadaYaw, KwawYaaFridayFiadaKofiAfia/AfuaSaturdayMemenedaKwameAmaSundayKwasiadaAkwasi, Kwasi, KwesiAsi, Akosua, EsiEnglishAkanHomeFieSchoolSukuuChurchAsɔreMarketDwaasoUniversity/Tertiary institutionSukuuponHospitalAyaresabea
Yelebɛa naaŋɔ (Morphology)
[demese | demesego zia]Akan diimi sa la ba yuum tari la sɛla ti tu yi'ira yelebɛa yizuto la la ana wuu noun Bantu yetɔgum duma la n tari la. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan.[24]. Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan (/əˈkæn/[2]), bii Twi-Fante,[3] de la yetɔgum ti Ghana nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.[4] Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ '80%',[4] gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44%.[4][5]. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.[37][38][39]
| Singular | Plural |
|---|---|
| abɔfra "child" | mmɔfra "children" |
| aboa "animal" | mmoa "animals" |
| abusua "family" | mmusua "families" |
| abirekyie "goat" | mmirekyie "goats" |
| adaka "box" | nnaka "boxes" |
| adanko "rabbit" | nnanko "rabbits" |
| aduro "medicine" | nnuro "medicines" |
| kraman "dog" | nkraman "dogs" |
| kanea "light", "lamp" | nkanea "lights", "lamps" |
| safoa "key" | nsafoa "keys" |
Akan diimi sa la ba yuum tari la sɛla ti tu yi'ira yelebɛa yizuto la la ana wuu noun Bantu yetɔgum duma la n tari la. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan. La de la sira ti nananawa wa la ke le bɔna bala amaa sɛla n gee fii la pa'alɛ ti yele was kelum bɔna bini mɛ Akan zo'ori yelebɛa naaŋɔ duma puan.Yetɔgum sebo ti ba yi'ira ti Akan (/əˈkæn/[2]), bii Twi-Fante,[3] de la yetɔgum ti Ghana nɛreba zo'e zo'e tara by tɔgera zi'an woo.[4] Viisegɔ pa'alɛ ti sɛba n tɔgeri Akan wa paɛ kalɛ '80%',[4] gee nɛresɛba n kɔ'ɔm dɛna tɔgum miŋa la kalɛ de la 44%.[40][41][42]. Ba tɔgum la busebo ti ba yi'ira ti Bono la de la sɛla ti ba tɔgera di bɔna Ivory Coast.[6]
Viisegɔ lɔgerɔ (References)
[demese | demesego zia]- ↑ https://web.archive.org/web/20230624214208/https://www.amesall.rutgers.edu/languages/128-akan-twi
- ↑ https://books.google.com/books?id=dmpyCgAAQBAJ
- ↑ https://web.archive.org/web/20230624214208/https://www.amesall.rutgers.edu/languages/128-akan-twi
- ↑ https://web.archive.org/web/20230624214208/https://www.amesall.rutgers.edu/languages/128-akan-twi
- ↑ https://web.archive.org/web/20230624214208/https://www.amesall.rutgers.edu/languages/128-akan-twi
- ↑ https://web.archive.org/web/20230624214208/https://www.amesall.rutgers.edu/languages/128-akan-twi
- ↑ https://books.google.com/books?id=zUHzglM3p7AC&q=Akan+Orthography+Committee&pg=PA100
- ↑ https://books.google.com/books?id=zUHzglM3p7AC&q=Akan+Orthography+Committee&pg=PA100
- ↑ https://books.google.com/books?id=zUHzglM3p7AC&q=Akan+Orthography+Committee&pg=PA100
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Akan_language#CITEREFSchacter1968
- ↑ http://www.panafril10n.org/index.php/PanAfrLoc/Akan
- ↑ https://web.archive.org/web/20230624214208/https://www.amesall.rutgers.edu/languages/128-akan-twi
- ↑ https://books.google.com/books?id=R9gJAQAAIAAJ&q=twi
- ↑ https://books.google.com/books?id=R9gJAQAAIAAJ&q=twi
- ↑ https://books.google.com/books?id=zUHzglM3p7AC&q=Akan+Orthography+Committee&pg=PA100
- ↑ https://books.google.com/books?id=R9gJAQAAIAAJ&q=twi
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://web.archive.org/web/20150213030713/http://edition.myjoyonline.com/pages/education/201105/65305.php
- ↑ https://web.archive.org/web/20150213030713/http://edition.myjoyonline.com/pages/education/201105/65305.php
- ↑ https://web.archive.org/web/20150213030713/http://edition.myjoyonline.com/pages/education/201105/65305.php
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Ghana
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://www.ethnologue.com/language/abr
- ↑ https://www.ethnologue.com/language/abr
- ↑ https://www.ethnologue.com/language/abr
Nɛreba Puti'ira (Bibliogrphy)
[demese | demesego zia][Dolphyne, Florence Abena (January 1986). "The languages of the Akan peoples". Research Review. 2 (1). University of Ghana. Institute of African Studies: 1–22. ISSN 0855-4412.
Dolphyne, F. A. (1988). "The Volta–Comoé Languages". In Kropp Dakubu, Mary Esther (ed.). The Languages of Ghana. London: Kegan Paul International for the International African Institute. ISBN 978-0710302106.
Obeng, Samuel Gyasi (2000). "Vowel harmony and tone in Akan toponyms". Studies in the Linguistic Sciences. 30 (2): 173–183.
Osam, Emmanuel Kweku Ahen (1994). Aspects of Akan Grammar: A Functional Perspective (PhD thesis). Eugene, OR: University of Oregon.
]
Kaalegɔ basɛba (Further reading)
[demese | demesego zia]Cleland, Esi; Gyang, Kofi Oteng; Imbeah, Nana Kodwo (Jojoo); Imbeah, Paa Kwesi (2005). Modern Akan: A concise introduction to the Akuapem, Fanti and Twi language. Kasahorow Language Guides. Accra: Kasahorow. ISBN 978-9988-0-376-7-3.
Dolphyne, Florence Abena (1988). The Akan (Twi-Fante) Language: Its Sound Systems and Tonal Structure. Accra: Ghana Universities Press. ISBN 9964-3-0159-6.
Dolphyne, F. A. (1996). A Comprehensive Course in Twi (Asante) for the Non-Twi Learner. Accra: Ghana University Press. ISBN 9964-3-0245-2.
Nketia, William (2004). Twi für Ghana: Wort für Wort (in German). Bielefeld: Reise Know-How Verlag. ISBN 3-89416-346-1.
Obeng, Samuel Gyasi (2001). African anthropon[1]ymy: An ethnopragmatic and norphophonological study of personal names in Akan and some African societies. LINCOM studies in anthropology. Vol. 08. München: LINCOM Europa. ISBN 3-89586-431-5.
Redden, J. E.; Owusu, N. (1963). Twi Basic Course. Foreign Service Institute basic course series. Foreign Service Institute. hdl:2027/mdp.39015005280261. Reprint: Twi basic course. Hippocrene. 1995. ISBN 0-7818-0394-2.
Nyiŋa viisegɔ lɔgerɔ (External links)
[demese | demesego zia]Akan language
at Wikipedia's sister projects
Definitions from Wiktionary
Media from Commons
Phrasebook from Wikivoyage
Data from Wikidata
logo
Twi language edition of Wikipedia, the free encyclopedia
logo
Fanti edition of Wikipedia, the free encyclopedia
English-Tshi (Asante) : a dictionary = Enyiresi-Twi nsem-asekyere-nhõma (1909), Evangelische Missionsgesellschaft in Basel
Akan Language Resources
Journal of West African Languages: Akan
My First Akan Dictionary Online Akan (Twi, Fanti) Dictionary
Twi Word of the Day and Articles[2]
Akan Language Resources
The Bible in Twi
The Quran in Twi Language
Poem translated into Twi
Watch Twi Music Videos
Prayer in Asante used by Ghanaians of the Baha'i Faith
Open Twi Project, a project to bring Asante to software.
Literature and articles in Ahanta Literature and articles in Ahanta dialect
| English | Akan |
|---|---|
| Welcome | Akwaaba |
| Yes | Aane (Asante)
Nyew (Fante) Yiw (Akuapem) |
| Okay/Alright | Yoo |
| No/Nope | Oho/Anhã (Fante)
Daabi (Asante) |
| Good night | Da yie (Asante)
literally "sleep well" |
| I'm going to sleep | Me rekɔ da (Fante) |
| How's it going?/How are you? | Ɛte sɛn? (Asante)
could also be used in the non-literal sense as "hello" |
| Thank you | Medaase |
| Please/Excuse me/I beg your pardon | Mepa wo kyɛw |
| Song(s)/Music | Ndwom (Fante)
Nnwom (Asante) |
| What is your name? | Wo din de sɛn?/Yɛfrɛ wo sɛn? (Asante)
Wo dzin dze dεn? (Fante) |
| My name is.../I'm called... | Me dzin dze.../Wɔfrɛ me... (Fante) |
| How old is he/she? | Woedzi mfe ahen? (Fante) |
| How old are you? | Edzi mfe ahen (Fante) |
| Where is it? | Ɔwɔ hen? |
| I am going/I am taking my leave | Me rekɔ |
| Good | Mbo (Fante)
Mmo (Asante) |
| Leave | Jo (Fante)
Kɔ (Asante) |
| Well done | Ayɛ adze (Fante) |
| Stop | Gyae |
| Sleep | Da |
| Come | Bra |
| Come here | Bra ha |
| Come and eat | Bɛ didi |
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
- ↑ https://books.google.com.gh/books?id=jCicIgAACAAJ&redir_esc=y
| English | Akan |
|---|---|
| Welcome | Akwaaba |
| Yes | Aane (Asante)
Nyew (Fante) Yiw (Akuapem) |
| Okay/Alright | Yoo |
| No/Nope | Oho/Anhã (Fante)
Daabi (Asante) |
| Good night | Da yie (Asante)
literally "sleep well" |
| I'm going to sleep | Me rekɔ da (Fante) |
| How's it going?/How are you? | Ɛte sɛn? (Asante)
could also be used in the non-literal sense as "hello" |
| Thank you | Medaase |
| Please/Excuse me/I beg your pardon | Mepa wo kyɛw |
| Song(s)/Music | Ndwom (Fante)
Nnwom (Asante) |
| What is your name? | Wo din de sɛn?/Yɛfrɛ wo sɛn? (Asante)
Wo dzin dze dεn? (Fante) |
| My name is.../I'm called... | Me dzin dze.../Wɔfrɛ me... (Fante) |
| How old is he/she? | Woedzi mfe ahen? (Fante) |
| How old are you? | Edzi mfe ahen (Fante) |
| Where is it? | Ɔwɔ hen? |
| I am going/I am taking my leave | Me rekɔ |
| Good | Mbo (Fante)
Mmo (Asante) |
| Leave | Jo (Fante)
Kɔ (Asante) |
| Well done | Ayɛ adze (Fante) |
| Stop | Gyae |
| Sleep | Da |
| Come | Bra |
| Come here | Bra ha |
| Come and eat | Bɛ didi |
| English | Akan |
|---|---|
| Welcome | Akwaaba |
| Yes | Aane (Asante)
Nyew (Fante) Yiw (Akuapem) |
| Okay/Alright | Yoo |
| No/Nope | Oho/Anhã (Fante)
Daabi (Asante) |
| Good night | Da yie (Asante)
literally "sleep well" |
| I'm going to sleep | Me rekɔ da (Fante) |
| How's it going?/How are you? | Ɛte sɛn? (Asante)
could also be used in the non-literal sense as "hello" |
| Thank you | Medaase |
| Please/Excuse me/I beg your pardon | Mepa wo kyɛw |
| Song(s)/Music | Ndwom (Fante)
Nnwom (Asante) |
| What is your name? | Wo din de sɛn?/Yɛfrɛ wo sɛn? (Asante)
Wo dzin dze dεn? (Fante) |
| My name is.../I'm called... | Me dzin dze.../Wɔfrɛ me... (Fante) |
| How old is he/she? | Woedzi mfe ahen? (Fante) |
| How old are you? | Edzi mfe ahen (Fante) |
| Where is it? | Ɔwɔ hen? |
| I am going/I am taking my leave | Me rekɔ |
| Good | Mbo (Fante)
Mmo (Asante) |
| Leave | Jo (Fante)
Kɔ (Asante) |
| Well done | Ayɛ adze (Fante) |
| Stop | Gyae |
| Sleep | Da |
| Come | Bra |
| Come here | Bra ha |
| Come and eat | Bɛ didi |
| English | Akan |
|---|---|
| Welcome | Akwaaba |
| Yes | Aane (Asante)
Nyew (Fante) Yiw (Akuapem) |
| Okay/Alright | Yoo |
| No/Nope | Oho/Anhã (Fante)
Daabi (Asante) |
| Good night | Da yie (Asante)
literally "sleep well" |
| I'm going to sleep | Me rekɔ da (Fante) |
| How's it going?/How are you? | Ɛte sɛn? (Asante)
could also be used in the non-literal sense as "hello" |
| Thank you | Medaase |
| Please/Excuse me/I beg your pardon | Mepa wo kyɛw |
| Song(s)/Music | Ndwom (Fante)
Nnwom (Asante) |
| What is your name? | Wo din de sɛn?/Yɛfrɛ wo sɛn? (Asante)
Wo dzin dze dεn? (Fante) |
| My name is.../I'm called... | Me dzin dze.../Wɔfrɛ me... (Fante) |
| How old is he/she? | Woedzi mfe ahen? (Fante) |
| How old are you? | Edzi mfe ahen (Fante) |
| Where is it? | Ɔwɔ hen? |
| I am going/I am taking my leave | Me rekɔ |
| Good | Mbo (Fante)
Mmo (Asante) |
| Leave | Jo (Fante)
Kɔ (Asante) |
| Well done | Ayɛ adze (Fante) |
| Stop | Gyae |
| Sleep | Da |
| Come | Bra |
| Come here | Bra ha |
| Come and eat | Bɛ didi |
| English | Akan |
|---|---|
| Welcome | Akwaaba |
| Yes | Aane (Asante)
Nyew (Fante) Yiw (Akuapem) |
| Okay/Alright | Yoo |
| No/Nope | Oho/Anhã (Fante)
Daabi (Asante) |
| Good night | Da yie (Asante)
literally "sleep well" |
| I'm going to sleep | Me rekɔ da (Fante) |
| How's it going?/How are you? | Ɛte sɛn? (Asante)
could also be used in the non-literal sense as "hello" |
| Thank you | Medaase |
| Please/Excuse me/I beg your pardon | Mepa wo kyɛw |
| Song(s)/Music | Ndwom (Fante)
Nnwom (Asante) |
| What is your name? | Wo din de sɛn?/Yɛfrɛ wo sɛn? (Asante)
Wo dzin dze dεn? (Fante) |
| My name is.../I'm called... | Me dzin dze.../Wɔfrɛ me... (Fante) |
| How old is he/she? | Woedzi mfe ahen? (Fante) |
| How old are you? | Edzi mfe ahen (Fante) |
| Where is it? | Ɔwɔ hen? |
| I am going/I am taking my leave | Me rekɔ |
| Good | Mbo (Fante)
Mmo (Asante) |
| Leave | Jo (Fante)
Kɔ (Asante) |
| Well done | Ayɛ adze (Fante) |
| Stop | Gyae |
| Sleep | Da |
| Come | Bra |
| Come here | Bra ha |
| Come and eat | Bɛ didi |
| Labial | Alveolar | Dorsal | Labialized | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | plain | /m/ | /n/ | /nʷ/ | |
| geminated | /nː/ | /nːʷ/ | |||
| Stop | voiceless | /p/ | /t/ | /k/ | /kʷ/ |
| voiced | /b/ | /d/ | /ɡ/ | /ɡʷ/ | |
| Fricative | /f/ | /s/ | /h/ | /hʷ/ | |
| Trill | /r/ | ||||
| Approximant | /l/ | /j/ | /w/ | ||
| Labial | Alveolar | Dorsal | Labialized | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Phoneme | Allophones | Phoneme | Allophones | Phoneme | Allophones | |||
| Nasal | plain | /m/ | /n/ | [n~ŋ, ɲ, ɲĩ] | /nʷ/ | [ŋʷ, ɲᶣ] | ||
| geminated | /nː/ | [ŋː, ɲːĩ] | /nːʷ/ | [ɲːᶣ] | ||||
| Stop | voiceless | /p/ | /t/ | [t] | /k/ | [k, tɕ~cç] | /kʷ/ | [kʷ, tɕᶣ] |
| voiced | /b/ | /d/ | /ɡ/ | [ɡ, dʑ~ɟʝ] | /ɡʷ/ | [ɡʷ, dʑᶣ] | ||
| Fricative | /f/ | /s/ | /h/ | [h, ɕ] | /hʷ/ | [hʷ, ɕᶣ] | ||
| Trill | /r/ | [ɾ, r, ɽ] | ||||||
| Approximant | /l/ | /j/ | /w/ | [w, ɥ] | ||||
| Labial | Alveolar | Dorsal | Labialized | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | plain | /m/ | /n/ | /nʷ/ | |
| geminated | /nː/ | /nːʷ/ | |||
| Stop | voiceless | /p/ | /t/ | /k/ | /kʷ/ |
| voiced | /b/ | /d/ | /ɡ/ | /ɡʷ/ | |
| Fricative | /f/ | /s/ | /h/ | /hʷ/ | |
| Trill | /r/ | ||||
| Approximant | /l/ | /j/ | /w/ | ||
| Labial | Alveolar | Dorsal | Labialized | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Phoneme | Allophones | Phoneme | Allophones | Phoneme | Allophones | |||
| Nasal | plain | /m/ | /n/ | [n~ŋ, ɲ, ɲĩ] | /nʷ/ | [ŋʷ, ɲᶣ] | ||
| geminated | /nː/ | [ŋː, ɲːĩ] | /nːʷ/ | [ɲːᶣ] | ||||
| Stop | voiceless | /p/ | /t/ | [t] | /k/ | [k, tɕ~cç] | /kʷ/ | [kʷ, tɕᶣ] |
| voiced | /b/ | /d/ | /ɡ/ | [ɡ, dʑ~ɟʝ] | /ɡʷ/ | [ɡʷ, dʑᶣ] | ||
| Fricative | /f/ | /s/ | /h/ | [h, ɕ] | /hʷ/ | [hʷ, ɕᶣ] | ||
| Trill | /r/ | [ɾ, r, ɽ] | ||||||
| Approximant | /l/ | /j/ | /w/ | [w, ɥ] | ||||