Hilla Limann
| Naaŋɔ | male |
|---|---|
| Country of citizenship | Ghana |
| Name in native language | Hilla Limann |
| Given name | Hilla |
| Family name | Limann |
| Date of birth | 12 Sapɔɔlegɔ 1934 |
| Place of birth | Gold Coast Colony, Gwollu |
| Date of death | 23 Ko'oro 1998 |
| Place of death | Ankara |
| Manner of death | natural causes |
| Cause of death | diabetes |
| Spouse | Fulera Limann |
| Languages spoken, written or signed | English |
| Occupation | diplomat, politician |
| Position held | President of Ghana |
| Educated at | London School of Economics and Political Science, University of London, Paris North University, université de Paris |
| Member of political party | People's National Party |
| Religion or worldview | Presbyterianism |
| Ghana Place Names URL | https://sites.google.com/site/ghanaplacenames/places-in-perspective/birthplaces#h.cprkckjt2rxv |
Ba dɔgɛ Hilla Limann la 12th December, 1934 yuunɛ la puan. Hilla Limann, GCMG (12 December 1934 – 23 January 1998) yuunɛ la puan[1] yuum de la Ghana nɛra gee dɛna gɔmena nalɛgera gee yuum kelum dɛna zuo daana bɔna 1979 yuunɛ la puan ta paɛ 1981 yuunɛ la puan. A yuum kelum tum n boi Lomé la Geneva tinsi puan[2][3].
A sukuu kinɛ lahebaarɛ
[demese | demesego zia]Limann sɔ yu'urɛ yuum de la Babini ti ba yuum dɔgɛ e bɔna Northern Gold Coast tinsɛka ti ba yi'ira ka ti Gwollu n boi Sissala West District bɔna Upper West Region ouan la. Limann ba'asɛ a yia sukuu la Government Middle School bɔna Tamale 1949 bɔna yuunɛ la puan ta paɛ 1957 yuuƒla puan la 1960 yuuma la puan. A yuum zamesɛ political science n boi London School of Economics. Iŋa nbyuum baasɛ bilam la, a yuum kelum kiŋɛ ta zamesɛ la French n boi Sorbonne University, France.[4] Geee yuum kelum zamesɛ to'e BA (Hons) digirii bɔna history n boi University of London gee kelum zamesɛ to'e sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti Ph.D. mi'ilum bɔna 'political science' la 'constitutional law' bɔna University of Paris.[5]
Foreign service
[demese | demesego zia]Limann tabelɛ dɛna 'head of Europe Desk' n boi 'Ministry of Foreign Affairs of Ghana' ze'ele 1965 la 1968 yuuma la puan.[6] Ze'ele 1967 yuuma la puan, a yuuma de la Mina n yuum pa'asɛ 'Constitution Commission' n yuum pɔsɛ gulesɛ 1969 yuunɛ 'bo'ora Constitution of Ghana'. Ze'ele 1968 yuunɛ, a yuum kelum dɛna 'head of Chancery/Official Secretary bo'ora 'Ghana embassy bɔna Lomé, Togo. Ba yuum loe e mɛ ti a dɛna 'counsellor at Ghana's Permanent Mission n boi Geneva, Switzerland bɔna 1971 yuunɛ la puan. A yuum kelum dɛnabla 'head of Europe, Americas, la Southeast Asia Desk n boi 'Ghana wa ti ba yi'ira solemiine puan ti 'Ministry of Foreign Affairs' n boi 1975 yuunɛ la puan.[7]
A gɔmena Na'am lahebaarɛ (Politics)
[demese | demesego zia]La yuum de la 1979 yuunɛ la puan zuo coup ti Jerry Rawlings yuum pɔsɛ la ti Limann yuum dikɛ president bo'ora 'People's National Party' gee yuum dɛna mina n yuum suŋɛ 'Kwame Nkrumah'.[5] A yuum kelum ze'ele mɛ sɛla n sɔi la ba yuum ka loe Alhaji Imoru Egala bɔna Supreme Military Council gee ti a kalɛ mi yuum ka paɛ 62%.[8]
Dr. Limann yuum zɔm kuka la zuo la la 24 September 1979 yuunɛ la puan. A yuum de la sɛla ti ba yiira solemiine puan ti 'economic moderate' gee me yuum kelum suŋera 'Pan-Africanism' duma puti'irɛ la. Ba yuum sa'ɛ e mɛ bɔna coup sɛka ti Rawlings yuum iŋɛ bɔna on 31 December 1981 yuunɛ la puan. Iŋɛ ma'a n yuum de zuo daana bɔna 'third republic of Ghana'.[9]
1992 yuunɛ la puan n yuum de 'PNDC military rule' la ba'asegɔ gee yuum sa'ɛ Dr. Limann to ka le bɔna 'People's National Convention' tigere lar. A yuuma nyɛ la kalɛ 6.7% loosego la puan.[10] A yuum suŋeri 'Nkrumahist' duma puti'irɛ wa mɛ bala ta paɛ a kum daarɛ.
Addendum
[demese | demesego zia]Ba yuum sɔɛ paŋa ba'asɛ la bɔna 1979 yuunɛ la puan sɛba ti ba yiira ba solemiine puan ti 'Military intelligence personnel' yuum zuusɛ AFRC nɛreba duma la mɛ. Amaa, Dr. Limman yuum yeti yelemiŋerɛ ka boi ba puan. Bala zuo la yuum basɛ ti a yuum nyɛ la namesegɔ zo'e zo'e bɔna saŋa sɛka ti Rawlings administration yuum dɛna zuo daana la.
A kum la a laarɛ lahebaarɛ (Death and burial)
[demese | demesego zia]Limann tuum tari la ba'asi a niya puan gee ti pooren a yuum ta ki la Yinɛ kum. A pɔga, Fulera Limann yuum dɔgɛ la kɔma bayopɔi: Lariba Montia (née Limann), Baba Limann, Sibi Andan (née Limann), Lida Limann, Daani Limann, Zilla Limann la Salma Limann. A yuum ta ki ti ba lae e la Gwollu n boi Sisala District bɔna Upper West Region 1 March 1998 yuunɛ la puan. Gɔmɔna nyaa yuum tum nɛreba la 'Minister of Defence' Alhaji Mahama Iddrisu ti ha yuum kiŋɛ Ba yire ta pu'usɛ a yu'urɛ la miŋa .[11]
Hilla Limann Foundation
[demese | demesego zia]Hilla Llimann pi'ileŋo bii biŋere la de la itesuŋa ti ba yuum yu'ɛ ka ti ba tɛra ka e yuum di ka na'am yuumpinaasi n de
kutega 2019 puan la. a
S
Kelum bisɛ kalam wa (See also)
[demese | demesego zia]Limann gɔmena (government)
Na'asegɔ duma yɛla (Honours)
[demese | demesego zia]Limann yuum nyɛ na'asegɔ ze'ele 'Knight Grand Cross of St Michael la St George ze'ele Elizabeth II, United Kingdom duma pɔgenaba n boi 1981 yuunɛ la puan. Yuum daana miŋa puan nuu ti sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'Yugoslav Great Star' mi yuum ba'asɛ e.
Nyiŋa linki duma (External links)
- Hilla Limann on Ghanaweb
| Political offices | ||
|---|---|---|
| Preceded by
Jerry Rawlings Military Head of state |
President of Ghana
1979 – 1981 |
Succeeded by
Jerry Rawlings Military Head of state |
| Party political offices | ||
| First | People's National Party presidential candidate
1979 |
Parties banned |
| First | People's National Convention presidential candidate
1992 |
Succeeded by
Edward Mahama |
Viisegɔ lɔgerɔ (References)
[demese | demesego zia]- ↑ https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hilla_Limann#cite_note-1
- ↑ https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hilla_Limann#cite_note-:0-2
- ↑ https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hilla_Limann#cite_note-:1-3
- ↑ https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hilla_Limann#cite_note-:0-2
- ↑ https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hilla_Limann#cite_note-:0-2
- ↑ https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hilla_Limann#cite_note-4
- ↑ https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hilla_Limann#cite_note-:1-3
- ↑ https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hilla_Limann#cite_note-:2-6
- ↑ https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hilla_Limann#cite_note-7
- ↑ https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hilla_Limann#cite_note-:2-6
- ↑ https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hilla_Limann#cite_note-8
