So'ose paɛ yelezuo la

Kofi Abrefa Busia

Ze'ele Wikipiidiya
Kofi Abrefa Busia
nera
naaŋɔmale Demese
country of citizenshipGhana, Dominion of Ghana Demese
name in native languageKofi Abrefa Busia Demese
given nameKofi Demese
family nameBusia Demese
date of birth11 Naakɛ'ɛsiga 1913 Demese
place of birthWenchi Demese
date of death28 Salurego 1978 Demese
place of deathOxford Demese
manner of deathnatural causes Demese
cause of deathmyocardial infarction Demese
childAkosua Busia, Abena Busia Demese
languages spoken, written or signedEnglish Demese
occupationpolitician, university teacher Demese
employerUniversiteit Leiden, Wesley College of Education, University of Ghana, University of Oxford Demese
academic degreeDoctor of Philosophy Demese
work locationAnkara, Oxford, Kumaasi, Leiden Demese
affiliationAfrican Studies Centre Leiden Demese
member of political partyProgress Party, National Liberation Movement, National Liberation Movement Demese
religion or worldviewChristianity, Christian, Catholicism Demese
Ghana Place Names URLhttps://sites.google.com/site/ghanaplacenames/places-in-perspective/birthplaces#h.n66m62oh3g4s Demese

Kofi Abrefa Busia (Ba dɔge e la Naakɛ'ɛsega 11, 1913 yuunɛ la puan. Saluregɔ 28 1978 yuunɛ la puan)[1] yuun de la  Gaana nalegerɛ nɛŋadaana la Perime Minisita ze'ele 1969 yuunɛ la puan ta paɛ 1972 yuunɛ la puan.  Nɛŋadaana gee kelum dɛna Perime Minisita , a suŋɛ mɛ ti ba tara  na'ab lɛka lebe na dɔla la paŋa na'ab loore sore.[2]  Ba yuun yese e la Military Coup puan 1972 yuunɛ la puan.[3]

Apɔsega Vom Yɛla

[demese | demesego zia]

Ba dɔgɛ Busia la Wenchi, tiŋa n boi  Brong Ahafo Region( Nanana nyaa dɛna Bono Region),[4]

Wenchi nyaa bo la Bono Region[5]

A yuun kiŋɛ a sukuu la Methodist Sukuu, Wenchi Mfantesipim Sukuu, Cape Coast, gee nyaa baŋɛ kiŋɛ Wesley College, Kumaasi ze'ele 1931 ta paɛ 1932 yuunɛ la puan.

A yuun kiŋɛ a sukuu bɔna la Methodist sukuu, Wenchi,Mfantsipim sukuu, Cape Coast gee nya kiŋɛ Wesley College Kumaasi ze'ele 1931 yuunɛ la puan ta paɛ 1932 yuunɛ puan. A pa'alɛ bɔna Wesley College gee kiŋɛ ta lebe zamesɛ bɔna Achimota College bɔna 1935 yuunɛ la puan gee pa'alɛ bilam mɛ. A yuun to'e ayia digiree gɔkatɛ la gilema bɔna Medieval la Modern History ze'ele Yunivɛsiti Of London, dɔla  lebesegɔ yesera sankana.  Bilam ti a nya kiŋɛ ta zamesɛ bɔna Yunivɛaiti College Oxford,[6] zi'an ti iŋa n yuun de sukuu yia nɛresabelega. A yuun lebe Gold coast na 1942 yuunɛ la puan.[7] A yuun to'e la BA (Hons) bɔna Philosophy, Pɔlitisi n la ekonomikisi (1941 yuunɛ la puan, MA 1946 yuunɛ la puan) la DPhil bɔna Social Anthropology 1947 yuunɛ la puan ti la bɔna Nuffield Kollegi, Oxford gee ti a gulesewoko zuo yele dɛna "The position of the chief in the modern political system of Ashanti: a study of the influence of contemporary social changes on Ashanti political institutions".  A yuun de la mina n nyɛ yɔ'ɔ ti a zamesɛ ti ba bisɛ e 1954 yuunɛ la puan.[8]

Tuuma yɛla

[demese | demesego zia]

Busia yuun tum mɛ dɛna District Commissioner ze'ele 1942 yuunɛ la puan ta paɛ 1949 yuunɛ la puan,  gee mi dɛna yia pa'ala bɔ'ɔra African Studies. Iŋa n yuun de yia nɛresabelega ti a dɛna zuodaana bɔna Yunivɛsiti College bɔna Gold Coast ( Nananawa Yunivɛsiti Of Gaana). 1951 yuune la puan, ba yuun loe e mɛ ti a dɛna Ashanti Confederacy bɔ'ɔra Legislative council. 1952 yuune la puan, a yuun de la nɛŋadaana bɔ'ɔra Gaana Congress Party, sɛba poore kiŋɛ tagum la paati basɛba ti ba nyaa lebege sɛla ti ba yi'ira solemiine puan yeti United Party (UP).

Iŋa n yuun ze'ele gɛɛse Nkrumah la zuo la, a yuun zɔ mɛ yese tiŋa wa puan ti ba boti ba Ku iŋa mɛ. 1959 yuune la puan,  Busia yuun lebege la Profeessor bɔ'ɔra Sociology la  buuri yɛla bɔna Afirika Yunivɛsiti bɔna Leiden ka za'a la Hague, Netherlands. Ze'ele 1962 yuunɛ la puan ta paɛ 1969 yuunɛ la puan, a yuun St Anthony's college, Oxford

A yuun lebe Gaana na la Dawalega 1966 yuunɛ la puan, sansɛka ti military  yuun yese Nkrumah gɔmɛnti ti ba tuna bɔna National Liberation Council(NLC) n de General Joseph Ankrah, mina n yuun de military duma nɛŋadaana;[2]gee ti ba yuun lo'e e ti a ka'ana NLC. Ti 1967 yuunɛ la puan la 1968 yuunɛ la,  a yuun tum mɛ dɛna Kɛɛman bɔ'ɔra Sivik Edukation. A yuun dikɛ la fole kuna mɔɔlɛ amiŋa ti iŋa yeti a dɛna ba nɛŋadaana kina na. A yuun la kelum tum mɛ dɛna Constitutional Review nɛra. Ti sɛla ti ba yi'ira solemiine puan yeti NLC n yuun ta bo fole ti fu wan nyaŋɛ iŋɛ kampeen la, Busia la Lawyer Sylvester Kofi Williams la ba zɔduma n yuun lagum pɔsɛ sɛla ti ba yi'ira solemiine puan yeti Progress party (PP)tigere.[9]

Bɔna 1969  yuunɛ la puan, PP n yuun di Parliamentary nalegere la mɛ la 105 yese 140  zi'iha puan. Ti dɛna yuun bo e la fole ti a dɛna Prime Minister. La tuune dɛna miŋa la ,  Busia  yuun de la Gaana Nɛŋadaana (Chief Executive). Ti tiŋa la n yuun kelum tara Nkrumah tuuma puti'irɛ la, nɛreba la yuun lo la alagum zi'ire sɔsɛ nalegere la gee ti ba tara Peresidɛnti. Paŋa zo'e zo'e yuun bo la Prime Minister puan.

Busia yuun kelum tuna mɛ la NLC's ka bɔta Nkrumah puti'irɛ la gee loe a yo'e folegɔ sore. Ba tari Nigeria duma me zo'e zo'e lebe ba tiŋa gee ti tu lagefu paŋa mi yuun sige tiŋan 44 bɔna 1971, gee ti nɛreba zo'e zo'e  yuun ka sakɛ.

Ti iŋa n yuun na kelum bɔna Britain ti ba bisɛ a imma'asum yele la,  paŋa duma sɛba n yuun bii Colonel Ignatius Kutu Acheampong yuun sa'ɛ a gɔmɛnti la mɛ Ko'oro 13, 1972. Busia yuun yee la yiŋa bala nya ta lebe Oxford  Yunivɛsiti, zi'an ti a nyaa yuun ki la sunsubã'a Saluregɔ 1978.[7]

Busia yu'urɛ naa mɛ la Gaana gɔmɛnti nalegere nuo la J.B. Danquah la S. D. Dombo. Ti wubegɔ paati la(NPP) toe Danquah-Busia-Dombo yu'urɛ bɔna ba n naasi Republic ( Fourth Republic) wa puan.

La yuum de la 1969 yuunɛ la puan, ti PP yuum di Ghana parliament kugesi la zo'e zo'e paɛ kalɛ wuu 105 gee ti kugesi la za'a yuum dɛna kalɛ 140. Bala n yuum bo e fole ti a yuum ta'am dɛna Ghana  wa 'prime minister' pa'asɛ buta puan. A tuuma kankaŋi de la yuum dɛna  'Ghana Chief Executive'. Nkrumah tuuma la zo'e zo'e la zuo yuum basɛ ti bala saŋa la puan ba yuum dikɛ paŋa la woo bo la Prime Minister ti a ita sɛla woo.

Busia yuum naɛ NLC duma puti'irɛ n yuum de wuu ba zabera la  Nkruma la mɛ. Bala n yuum ta'asɛ ti ba yuum za'ɛ  Nigeria nɛreba n yuum ta'am paɛ million ti ba lebe ba gee mi yuum tari Ghana nɛreba n wan ta'am paɛ kalɛ pinaasi la banaaai 44  bɔna 1971 yuunɛ la puan ti ba mi Lem.

Se'em ti a yuum ta bɔna  Britain bisera imma'asum la ti Colonel Ignatius Kutu Acheampong yuum sa'ɛ a gɔmena miŋa 13 January 1972 yuunɛ la puan. Busia nyaa yuum boi la England bala ta lebe Oxford University yuum ta ki la August 1978 yuunɛ la puan.[7]

Busia yu'urɛ n yuum yi'iri zi'an woo ba yuum ni tiira la J. B. Danquah la S. D. Dombo yele hali ti Wɔbegɔ paati la ti ba yi'ira di solemiine puan ti 'The New Patriotic Party' yeti Danquah-Busia-Dombo n yuum sɔi 'Fourth Republic' gɔmena la.

Nɛreba put'iira (Bibliography)

[demese | demesego zia]
  • The Position of the Chief in the Modern Political System of Ashanti. London, 1951 yuunɛ la puan (orig. dissertation, Oxford)
  • The Sociology and Culture of Africa. Leiden, 1960 yuunɛ la puan[10]
  • The Challenge of Africa. New York, 1962 yuunɛ la puan
  • Purposeful Education for Africa. The Hague, 1964 yuunɛ la puan
  • Urban Churches in Britain. London, 1966 yuunɛ la puan
  • Africa in Search of Democracy. London, 1967 yuunɛ la puan.

Viisegɔ lɔgerɔ (References)

[demese | demesego zia]
  1. https://www.eaumf.org/ejm-blog/2017/8/28/august-28-1978-prime-minister-of-2nd-republic-dr-kofi-abrefa-busia-dies-in-london
  2. 2.0 2.1 https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781137062055
  3. https://muse.jhu.edu/article/16806
  4. https://web.archive.org/web/20190904041412/https://www.myjoyonline.com/politics/2019/February-15th/brong-ahafo-to-be-known-as-bono-region.php
  5. https://mobile.ghanaweb.com/person/Dr-Kofi-Abrefa-Busia-122
  6. https://en.wikipedia.org/wiki/University_College,_Oxford#University_College_Record
  7. 7.0 7.1 https://books.google.com.gh/books?id=D6HKAgAAQBAJ&q=Kofi+Abrefa+Busia+born&pg=PA320&redir_esc=y#v=snippet&q=Kofi%20Abrefa%20Busia%20born&f=false
  8. https://eca.state.gov/fulbright/fulbright-alumni/notable-fulbrighters/heads-stategovernment
  9. https://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Ghana-POLITICAL-PARTIES.html
  10. https://scholarlypublications.universiteitleiden.nl/handle/1887/33398