So'ose paɛ yelezuo la

Robert Patrick Baffour

Ze'ele Wikipiidiya
Robert Patrick Baffour
nera
naaŋɔmale Demese
given nameR. Demese
date of birth14 Siibedaa 1912 Demese
place of birthElmina Demese
date of death6 Siibenya'aŋa 1993 Demese
place of deathElmina Demese
manner of deathnatural causes Demese
childFritz Baffour Demese
educated atMfantsipim School, Achimota School Demese
award receivedOBE Demese

Ba dɔge Robert Patrick Baffour la 14th May, 1912 yuunɛ la puan.

Robert Patrick Baffour, OBE, OV (ba dɔŋɛ e 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan tari paɛ 6 Siibesuŋɔ ŋmarega 1993 yuunɛ la puan)[1], a yuun de la Gaana wa 'engineer', nalegera la yunivisiti administrator Ina n yuun de yia Vice Chancellor bɔna sukuu sɛka ti ba yi'ira solemiine puan ti Kwame Nkrumah University of Science and Technology (KNUST).[1] [2][3][4]a me yuun de la yia daana 'pioneer' engineering zameseŋɔ puan Gaana so'olum wa.[2][3]

Pɔsega vom yɛla (Early life and education)

[demese | demesego zia]

Robert Patrick Baffour gee ti ba sɛba yi'ira e ti (a.k.a. Papa Andoh) ba yuun dɔŋɛ e la 14 Sigesaa ŋmarega 1912 yuunɛ la puan Elmina puan[2]. A sɔ tuuma yuum boi la British Civil Service, Nigeria puan dɛna sukuu Master duma. Eŋa n yuun de a sɔ Robert Patrick Baffour Andoh la Maria Frederica Adwoa Kane (Okai) bikiima.

A sɔ nu'u sɔ-nyaaba yuun de la Chief Kweku Andoh, Elmina puan yuun tuna Sir Garnet Wolseley's military legeral digera Prempeh I, Kambumbana. Eŋa ti ba yuum loe ti a dɛna 'regent' bo Edina State puan doose la British duma n yuun yese Chief Kobina Gyan basɛ la. Baffour's sɔ nu'u ma-nyaaba yuun de pɔgekiima bo Yaa Na Yakubu I, Dagomba tiŋa ti a yu'urɛ dɛna Napari. Chief Andoh n yuun nyɛ fãi n basɛ kambusi nu'usum ba yuun lɛgeri-na'am digera Prempeh sanseka la gee ti ba yuun bo and Efua Yendi yu'urɛ. Ba yuun kelum mina e la Nana Awuyea.

A ma nu'u ma-nyaaba yuun de la Chief Nii Kofi Okai ze'ele Gbese quarter, Accra, se'em ti ba yuun kɔ'ɔm mina e ti a dɛna Joseph H. Kane. A yuun de la scholar la merchant. Baffour me yuun de la George Emil Eminsang yaaŋa me yaaŋa, eŋa n yuun de 'Western-educated lawyer' bɔna Gold Coast gee ti ba wan yi'ira e ti Gaana wa.

Between 1917 yuunɛ la puan la 1926 yuunɛ la puan tiŋsuka, Baffour yuun kige la sukuu du buuri buuri n boi Ghana la Nigeria: Catholic sukuu, Elmina puan, Okar Government Sukuu, Nigeria puan la Richmond College.[2][3] [4]

Baffour kige Mfantsipim Sukuu nyaa to'e Cambridge Senior Sukuu Certificate gee ka pa'asɛ London Matriculation.[2][3] Secondary sukuu pooren, Ina yuun to'e wɔ'ɔri Ina n yuun de sɛla ri ba yi'ira solemiine puan ti 'Civil Service Examination' saŋakana sa. Eŋa n yuun nari ti a naɛ la 'British Civil Service', a yuun loe la sukuu sɛka ti ba yi'ira ka ti Achimota College ti a ta zamese 'engineering', zi'an ti Charles Deakin yuun zamese bii yuun dɛna a pa'ala, a yuun nyɛ 'engineering' pa'ala sukuu la puan.[2][3] Eŋa n yuun de Gaana wa yia daana ti a to'e Yunivisiti of London degree, 'mechanical engineering' Gaana tintunu wa puan.[2][3]

Tuuma vom yɛla (Career)

[demese | demesego zia]

Engineering and public service

Baffour pɔsɛ a yia tuuma bɔna la 'Gold Coast Railways' gee ti pooren ti a yuuma ta lebege pa'ala  'lecturer of engineering' bɔna  Achimota sukuu. Iŋa n tum tuunsɛba kankaŋi de la sɛla ti ba yi'ira ti 'Descender gear’, locomotives, '250 classes locomotive' la  'navigational clockwork device' tara bo'ora alupɛlɛ (Aircraft).[5][6]


A yuum di kpɛ'ɛŋɔ zo'e zo'e a vom saŋa la puan. Basɛba de la: 'Principal Secretary' bo'ora 'Ministry of Transport' la Communication.[7][8] A yuuma po dɛna la mina n pa'asɛ nɛresɛba n yuum lagum suŋɛ ti ba loe zi'an n nari ti ba iŋɛ 'Akosombo Dam' la 'Tema tiŋa la Harbour, Elmina Fishing Harbour Project, Nautical College hali la 'Black Star Line'.[9][10] Se'em ma'a ti Baffour yuum dɛna tuntuna bɔna 'Accra City Council' a yuum lagum po suŋɛ ti ba iŋɛ 'Ewurakua' la 'King Kong' lɔa la.[11][12] A yuum kelum pa'aɛ sɛba duma n yuum suŋɛ ti ba maalɛ 'Kaneshie Estates'.[13]

Sansɛka ti  Baffour  dɛna zuo daana bɔna tuuma zo'e zo'e puan, bala ma'a saŋa la ti a yuum kelum dɛna zuo daana bo'ora sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'Integrated Iron & Steel Commission' la gee yuum kelum dɛna zuo daana bo'ora sɛla ti ha yi'ira solemiine puan ti 'Ghana Atomic Energy Board'.[14][15]. La de la iŋɛ n yuum nyaŋɛ suŋɛ ti ba yuum nyɛ ligeri pɔsɛ tuunsɛka ti ha yi'ira solemiine puan ti 'Opon Manse Steel Works'.[16][17]

Iŋa n yuum suŋɛ gu sɛla ti ba yuum yi'ira 'Kwabenya Nuclear Plant project' la ti ba da ta'am ba'asɛ hali ti la yuum paɛ ŋmaresi siyoobi la. Sɛla n sɔi la, la yuum de la sɛla n yuum boi bini ti la iŋɛ zaberɛ la Kwame Nkrumah. Ze'ele 1962 yuunɛ la puan, Baffour n yuum de zuo daana n tagelɛ buyoobi ti a dɛna zuo daana 'President' bo'ora sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'General Conference of the International Atomic Energy Agency (IAEA)' la.

Vice-chancellor

Ba'asegɔ puan, Nkrumah saŋa la puan,bti ba tuuƒdikɛ e ti a dɛna zuo daana ti ba yi'ira solemiine puan ti 'principal' la bɔna sukuu sɛka ti ba yuum yi'ira ka ti 'Kumasi College of Technology' gee ti nananawa ba yi'ira ka ti 'Kwame Nkrumah University of Science and Technology' bɔna 1960 yuunɛ la puan, iŋa n yuum de yia vice-chancellor n boi 1961 yuunɛ la puan.[18] Baffour yuum kelum tum dɛna la 'vice-chancellor' bo'ora 'KNUST' ze'ele 1961 yuunɛ la puan ta paɛ 1967 yuunɛ la puan. Dini yuum iŋɛ la sansɛka ti a yuum ba'asɛ 'principal' tuuma la n boi 1960 yuunɛ la puan ta paɛ 1961 yuunɛ la puan la[19]


Nalɛka yɛla (Politics)

La de la Iŋa ti Nkrumah yuum loe e ti a sɔɛ a na'arɛ. Amaa, daaŋɔ sɛka n yuum wa'am bini la de la, nɛreba basɛba yuum kabsakɛ bo e bala naana. Ba'asegɔ puan, ba yuum nyaa ta sa'ɛ e  Baffour mɛ paati miŋa puan. La nyaa yuum de la 1979 yuunɛ la puan, ti a yuuma ze'ele a ma'a ti a lɛge gɔmena zuo na'am la.[20]

Tu'usi tuuma la malema (Arts and culture)

A de la mina n yuum po paasɛ sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'national team' bɔna 1952 yuunɛ la puan n boi 'Summer Olympics' n yuum iŋɛ bɔna Helsinki tiŋa puan. Sɛla ti ba yi'ira ti  'aficionado of the arts' la n yuum de sɛla ti a yuuma iŋɛ kankaŋi bɔna sinii itegɔ puan 'film-making' yeleyele wuu “A Day in the life of an African” ti 'British Broadcasting Corporation' duma yuum dikɛ la yese nyiŋa. A yima yuum de la “Progress in Kojokrom” sinii kana wa yuum kɔ'ɔm bɔna zi'an woo n boi Gold Coast.

Ŋwana wa zuo la yuum basɛ mɛ ti teere zo'e zo'e yuum wa'am bɔna sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'local government'[21] kelum pa'asɛ ”The Boy Kumasenu”.[22][23] n yuum iŋɛ bɔna a miŋa tiŋa puan, Elmina. A yuuma lagesɛ ta'am basɛ ti ba yuum di kibesi ti ba yi'ira ti 'Edina Korye Kuw' la 'Edina Mpuntu Fekuw'.[24][25]  A de la Iŋa n yuum bo "Number Seven Asafo Company' yu'urɛ ti la nyaa dɛna 'Nyampafo'.[26][27]. Pooren a yuum nyaa ta zamesɛ la sɛla ti ba yi'ira solemiine puan ti 'homeopathic medicine' ti nananawa a nyaa de la 'amateur'.[28][29]

Na'asegɔ duuma yɛla (Awards and honours)

[demese | demesego zia]

Eŋa n yuun to'e OBE n de Queen's Coronation na'asegɔ 1953 yuuni la puan. Gee 1979 yuuni la puan, Gaana wa kukazuodaana yuun dikɛ la lagefu iŋɛ ti la doose wuu wara duma la n de se'em Volta puan la.[2][3] Gee KNUST duma maalɛ e me wan suŋa suŋa ze'ele ba 'science' deo la n boi zi'a bɔna la.[2][3]

A miŋa vom yɛla (Personal life)

[demese | demesego zia]

A bia, Fritz Baffour, de la lahebarebɔ'ɔra la tɔgetɔgra bii se'em n bisere suseŋa yɛla dagi ma'a gee me kelum pa'asɛ Palimeti nɛreba la puan ze'ele 2009 tari ta paɛ 2016 ) la tɔgum yeleŋɔ zuodaana 'Minister' 2012 yuuni puan ama'asumtiah duma na'am saŋa la 'National Democratic Congress'.

A kum (Death)

[demese | demesego zia]

R. P. Baffour yuun ki la Elmina a kum la me yuun dagi bã'a n kū'e 6 Siibedaa ŋmarega 1993 yuunɛ la puan, a yuun de la yuum pinii la diyima 81 years.[2][3] Ba yuun pī e la 'Dutch cemetery' Elmina yɔɔrɔ la puan

Viisegɔ gɔnɔ (References)

[demese | demesego zia]
  1. 1.0 1.1 Website and Mobile Development Services (http://uits.knust.edu.gh).+Dr. R.P. Baffour - Kwame Nkrumah University of Science and Technology (en-gb).
  2. 2.00 2.01 2.02 2.03 2.04 2.05 2.06 2.07 2.08 2.09 DR ROBERT PATRICK BAFFOUR: THE FATHER OF ENGINEERING EDUCATION IN AFRICAN SOIL AND INVENTOR OF GHANAIAN-MADE AUTOMOBILE "BOAFO" MOTORS..
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 Celebrating a nation builder – Dr. Robert Patrick Baffour @ 100! (en-US) (2012-06-05).
  4. 4.0 4.1 Ghana news - Top local news in Ghana - Graphic Online (en-gb).
  5. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3
  6. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:1-4
  7. "Robert Patrick Baffour", Wikipedia (in English), 2025-05-10, retrieved 2025-07-02
  8. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3
  9. "Robert Patrick Baffour", Wikipedia (in English), 2025-05-10, retrieved 2025-07-02
  10. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3
  11. "Robert Patrick Baffour", Wikipedia (in English), 2025-05-10, retrieved 2025-07-02
  12. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3
  13. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3
  14. "Robert Patrick Baffour", Wikipedia (in English), 2025-05-10, retrieved 2025-07-02
  15. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3
  16. "Robert Patrick Baffour", Wikipedia (in English), 2025-05-10, retrieved 2025-07-02
  17. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3
  18. "Robert Patrick Baffour", Wikipedia (in English), 2025-05-10, retrieved 2025-07-02
  19. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-About-1
  20. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3
  21. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-7
  22. "Robert Patrick Baffour", Wikipedia (in English), 2025-05-10, retrieved 2025-07-02
  23. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3
  24. "Robert Patrick Baffour", Wikipedia (in English), 2025-05-10, retrieved 2025-07-02
  25. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3
  26. "Robert Patrick Baffour", Wikipedia (in English), 2025-05-10, retrieved 2025-07-02
  27. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3
  28. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Robert_Patrick_Baffour#cite_note-:0-3
  29. "Robert Patrick Baffour", Wikipedia (in English), 2025-05-10, retrieved 2025-07-02