Anthony Akoto Osei

Ze'ele Wikipiidiya
Anthony Akoto Osei
research assistant (en) Translate

1995 - 2003
deputy minister (en) Translate

2003 - 2009
Member of the 4th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Ko'oro 7, 2005 - Ko'oro 6, 2009
Electoral district: Old Tafo Constituency (en) Translate
Elected in: 2004 Ghanaian general election (en) Translate
Minister of State (en) Translate

2007 - 2009
Minister for Finance and Economic Planning (en) Translate

Salurego 1, 2007 - Ko'oro 2009 - Kwabena Duffuor (en) Translate
Member of the 5th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Ko'oro 7, 2009 - Ko'oro 6, 2013
Electoral district: Old Tafo Constituency (en) Translate
Elected in: 2008 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 6th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Ko'oro 7, 2013 - Ko'oro 6, 2017
Electoral district: Old Tafo Constituency (en) Translate
Elected in: 2012 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 7th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Ko'oro 7, 2017 -
Electoral district: Old Tafo Constituency (en) Translate
Elected in: 2016 Ghanaian general election (en) Translate
Minister of Monitoring and Evaluation (en) Translate

Gunfuko 7, 2017 - Ko'oro 2021
Pankrono (en) Translate, Dawalega 18, 1953
Country of citizenshipGhana
Place of deathKilinkiiŋa 20, 2023
Education
Educated atHoward University (en) Translate Doctor of Philosophy (en) Translate : economics (en) Translate
Oberlin College (en) Translate Bachelor of Science (en) Translate : unknown value
American University (en) Translate Master of Arts (en) Translate : unknown value
Opoku Ware Senior High School (en) Translate
Languages spoken, written or signedEnglish (en) Translate
Occupation
Occupationeconomist (en) Translate, politician (en) Translate la banker (en) Translate
Religion or worldviewChristianity (en) Translate
Member of political partyNew Patriotic Party (en) Translate

C-Class


Anthony Akoto Osei (Ba dɔgɛ e la Kilinkiiŋa nambua18, 1953 –Dawalega 20, 2023) yuum de la Gaana banki la gɔmena nalɛgera. [1]Osei yuum boi la Zuudaana John Agyekum Kufuor "cabinet" n yuum de minisita yia daana n de ligeri la "economic planning" gee kelum dɛna mina n tuni minisita tuuma bɔ'ɔra ligeri zi'an. A yuum de la Palamɛnti nɛra bo Old Taxi voteŋo zi'an n boi Ashanti tiŋa.

A pɔsega vom la Sukuu yɛla[demese | demesego zia]

Ba yuum dɔgɛ Osei la Kumasi, tinkatɛ n boi Ashanti tiŋa. Ba yuum dɔgɛ e la Kilinkiiŋa nambua 18, 1953 yuunɛ la puan.

A to'e a sɛkɛndiri beene sukuu la Achimota sukuu la Opoku Ware bunkɛgesi sukuu (SHS). A le tukɛ la Oberlin Kɔlegi n boi Ohio bilam ti a nyɛ a Bachelor's degree n boi "economics" puan.[2] A le nyɛ a "Master of Arts degree in applied economics" ze'ele la American yunivɛsiti n boi USA.[3] A le ba'asɛ la Howars yunivɛsiti n boi 1987 la "Phd in economics".[4]

Tuuma[demese | demesego zia]

Osei tuuma yuum de la " economist". [5]Bawalega nambua 27, 2002 yuunɛ la puan. Osei yuum lebege la "Management board" n boi Merchant banki nɛra (Ghana) Ltd. Pooren, a yuum tuni mɛ dɛna professor n boi Dillard yunivɛsiti (USA) gee nyaa ta'am yuum dɛna viisegɔ suŋera n boi "Centre of policy Analysis (Ghana).[6][7]

Gɔmena Nalɛgerɛ Tuuma[demese | demesego zia]

Ligeri Minisita Podɔla[demese | demesego zia]

Osei tum mɛ dɛna minisita podɔla bo ligeri la "Economic planning" n boi Siibedaa nambua, 2003 yuunɛ la puan gee me yuum dɛna "economic" ka'ama bo gɔmɛti la.[8] Ba yuum du'usɛ e la saazuo ti a tuna dɛna minisita bo ligeri la "Economic Planning" bala ma'asa mina n yuum de minisita bo ligeri la n yuum ka boi (ki) la, Kwadwo Baah Wiredu. [9] A yuum tum tuunɛ la puan mɛ ta paɛ Ko'oro nambua 6, 2009 yuunɛ la puan. Bilam ti Awɔbegɔ paati la yuum sige gee bo Ama'asuntia paati la ti ba naɛ la ba lɛgera la, ba n yuum di mi'a 2008 votunkatɛ la puan la.[10][11]

Bisega la Maaseŋɔ Minisita[demese | demesego zia]

Gunfuko nambua 2017 yuunɛ la puan, ba yuum bo la nuurɛ gee zi'ire Osei ti a dɛna bisega la maaseŋɔ minisita kuka zuudaana Nana Akufi-Addo n yuum ta loe e ba'asɛ la gee yuum doose viisegɔ sɔa n boi Gaana Palamɛnti. [12][13]Bisega la maaseŋɛ wa de la minisiteri yelesaanɛ to ba bisɛ gee ti'isɛ malum tee zi'irego zi'isi la "forums", n boi gɔmena tuuma la gɔnɔ n boi maaseŋɔ yɛla n boi a miŋa minisiterisi.[14]

Weeleŋo Minisi[demese | demesego zia]

Siibedaa nambua puan 2017 yuunɛ la puan, Zuudaana Nana Akufo-Addo yuum sigɛ Anthony Akoto Osei mɛ ti a de la mina in pa'asɛ misisita duma pia la awai (19) n wan ze'ele eŋa weeleŋo. Minisita duma pia la awai (19) la yu'ura yuum dikɛ bo la Gaana Palamɛnti gee ti mina n de tɔgum daana bo yire la n yuum yi ba yu'ura la, bilam Sukpe'ene Professor Aaron Mike Oquaye. E de weeleŋo minisita la, Osei yuum pa'asɛ la zuudaana kãleŋa la puan la puti'irɛ dikerɛ suŋera nɛrezure n boi Gaana.[15]

Zi'isi asi'a ti a ze'ele[demese | demesego zia]

Zi'isi wara ti ba iŋɛ bisɛ (CEPA), Ankara; viisegɔ n boi world banki (Korean Division), 1987 yuunɛ la puan; mina n tuni dɛna "professor' n boi "Economics" n boi Howard yunivɛsiti ze'ele 1984 yuunɛ la ta paɛ 1995 yuunɛ la puan; [16]ka'ana yima yima, ligeri la maalegɔ maaseŋɔ tuunɛ, 2001 yuunɛ la ta paɛ 2003 yuunɛ la puan; ligeri minisita podɔla; 2003 yuunɛ la ta paɛ 2007 yuunɛ la puan; tiŋa la Minisita, 2007 yuunɛ la ta paɛ 2008 yuunɛ la puan; mina n tuni bɔ'ɔra minisita ligeri puan, Sakutega nambua 2008 yuunɛ la ta paɛ Ko'oro nambua 6, 2009 yuunɛ la puan; palamɛnti nɛra bo Old Tafo-Pankrono la Palamɛnti nɛra bo old Tafo (Ko'oro nambua, 2005 yuunɛ la ta paɛ Ko'oro nambua 2017 yuunɛ la puan).[17]

Voteŋo duma[demese | demesego zia]

Ba yuum loe Osei mɛ ti a dɛna Palamɛnti nɛra bo old Tafo so'olum n boi Ashanti tiŋa n boi Gaana a yia puan n de 2004 Gaana votenkatɛ la. [18][19]Eŋa n yuum di mi'a n boi Awɔbegɔ paati la puan. A so'olum la yuum pa'asɛ la zi'isi pitã la bayoobi (36) palamɛntiri zi'isi n de mi'a bo Awɔbegɔ paati n boi Ashanti tiŋa voteŋo la yɛsera zi'isi pitã la bawai (39) la puan.[20] Awɔbegɔ paati la n yuum di mi'a n boi "majority" za'a n de 128 yɛsera 230 palamɛntiri zi'isi la za'a. [21]Ba yuum votum bo e la 2004 n de 34,957 voteŋo yɛsera 44,000 voteŋo la za'a ti ba votum la puan.

Dina yuum zuni mɛ LA 79.4% n de nɛresɛba za'a n votum. Ba yuum votum bo e gaŋɛ Salu Ibrahim n de Ama'asuntia paati, Andrews K Asamoah-Akoto n de Convention People's Parti la Amediku Dominic D Quarshie n de Independence paati nalɛgera. Nalɛgereba bana batã wa yuum nyɛ la 7,116 (16.2%), 426 (1%) la 1,501 voteŋo (3.4%), ti ba dɔla taaba, n de voteŋo la za'a ti ba votum.

2008 yuunɛ la puan, Osei yuum di mi'a votunkatɛ n boi Awɔbegɔ paati n boi so'olum kuna nuu la le yɛ'ɛsa. A so'olum la yuum pa'asɛ la palamɛntiri zi'isi pita la banaasi (34) n yese zi'isi pitã la bawai (39) n yuum di mi'a n boi Awɔbegɔ paati n boi votenkuŋa puan n boi Ashanti tiŋa. [22]Awɔbegɔ paati yuum de mi'a n boi "minority" la voteŋo za'a n lagum taaba de la 109 palamɛntiri zi'isi n ka boi zi'isi 230 la. [23]

Ba yuum votum bo Osei la 36,171 voteŋo n yese 47,478 voteŋo la za'a ti ba votum la puan. Dina yuum zuni mɛ la 76.18% n de nɛresɛba za'a n votum. Ba yuum votum bo e gaŋɛ Swallah Ali n de People's National Convention, Dominic Kwabena Anomah n de Ama'asuntia paati, Issah Abdul Salam n de Convention People's Party la Mohammed Rabui Umar n de Reformed Patriotic Democrats. Nalɛgereba bana nyɛ la

427, 10,386, 375 la 119 voteŋo n doli taaba, n yeseri voteŋo la za'a ti ba votum la: la zuni mɛ la to 37.59%, 5.43% la 1.28% dɔla taaba n de voteŋo la za'a.

2012 yuunɛ la puan, Osei yuum di mi'a votunkatɛ la puan mɛ le yɛ'ɛsa n boi so'olum kuŋa nuu.[24] Ba yuum votum bo e la 43,561 voteŋo n ka boi 57,478 n de voteŋo la za'a ti ba votum.[25] Dina me zuni mɛ la 75.79% n de nɛresɛba za'a n votum.[26] Ba yuum votum bo e gaŋɛ Memuna Kabore Abu-Bakr Siddique n de Ama'asuntia paati, Faruk Muhammed Tankoh n de People's National Convention la Issah Abdul Salam n de Convention People's Party.[27]

Bana iŋɛ la 13,454, 149 la 314 voteŋo dɔla taaba, n de voteŋo la za'a ti ba votum:[28] zuni mɛ la 23.41%, 0.26% la 0.55%, dɔla taaba n de nɛresɛba za'a n votum.[29]

Amiŋa vom yɛla[demese | demesego zia]

Osei yuum de la Sɔputega. [30]A yuum tari pɔga la kɔma batã. A basɛ tu la Dawalega nambua 20, 2023. A yuuma piyoobi la awai puan (69).[31]

Viisegɔ lɔgerɔ[demese | demesego zia]

  1. MPs (en-US).
  2. MPs (en-US).
  3. Parliament of Ghana.
  4. Hon. Anthony Akoto Osei | Ex-Officio Member – Institute for Fiscal Studies Ghana (en-US).
  5. "Anthony Akoto Osei", Wikipedia (in English), 2023-10-20, retrieved 2023-11-04
  6. OTMA - Old Tafo Municipal Assembly.
  7. Anthony Akoto Osei, Biography.
  8. Hon. Anthony Akoto Osei | Ex-Officio Member – Institute for Fiscal Studies Ghana (en-US).
  9. https://www.modernghana.com/news/183626/ghanas-finance-minister-dies-baah-wiredu.html
  10. Hon. Anthony Akoto Osei | Ex-Officio Member – Institute for Fiscal Studies Ghana (en-US).
  11. https://www.modernghana.com/news/318872/i-deserve-another-term-akoto-osei.html
  12. https://www.graphic.com.gh/news/general-news/2nd-batch-of-ministerial-nominees-ursula-akoto-osei-joe-ghartey-in.html
  13. Effah, K. (2017-02-08). Photos: President Akufo-Addo swears in Otiko Djaba, et al as Ministers (en).
  14. Boateng, Kojo Akoto (2017-01-12). Dr. Akoto Osei heads new Monitoring and Evaluation Ministry (en-US).
  15. Arts Minister Catherine Afeku makes it to Cabinet | Entertainment 2017-05-31 (2017-07-31).
  16. Profile of Dr Anthony Akoto Osei, minister-designate for monitoring and evaluation (en-us) (2017-01-12).
  17. MPs (en-US).
  18. Parliament of Ghana.
  19. "Elections 2012", Elections 2012 (in English), ISBN Elections 2012. Ghana: Friedrich Ebert Stiftung. 2012. p. 132. Check |isbn= value: invalid character (help) |access-date= requires |url= (help)
  20. Statistics of Presidential and Parliamentary Election Results (en-US) (2016-08-10).
  21. FM, Peace (2014-12-17). Ghana Election 2004 Results - President.
  22. FM, Peace (2014-12-17). Ghana Election 2008 Results - Ashanti Region.
  23. FM, Peace. Ghana Election 2008.
  24. FM, Peace. Old Tafo Constituency Results - Election 2012.
  25. FM, Peace. Old Tafo Constituency Results - Election 2012.
  26. FM, Peace. Old Tafo Constituency Results - Election 2012.
  27. FM, Peace. Old Tafo Constituency Results - Election 2012.
  28. FM, Peace. Old Tafo Constituency Results - Election 2012.
  29. FM, Peace. Old Tafo Constituency Results - Election 2012.
  30. MPs (en-US).
  31. MPs (en-US).