Assur

Ze'ele Wikipiidiya
Assur
human settlement, archaeological site, ancient city
Inception2500 BCE Demese
CountryIraq Demese
Capital ofOld Assyrian Empire, Middle Assyrian Empire, Neo-Assyrian Empire Demese
Located in the administrative territorial entitySaladin Governorate Demese
Located in time zoneUTC+03:00 Demese
Located in or next to body of waterTigris Demese
Coordinate location35°27′24″N 43°15′45″E Demese
Heritage designationWorld Heritage Site Demese
World Heritage criteriaWorld Heritage selection criterion (iii), World Heritage selection criterion (iv) Demese
Director of archaeological fieldworkLeopold Messerschmidt Demese
Map

Assur gee ti ba kelum ni yi'ira ni ti Ashur la Qal'at Sherqat la, yuum de la Assyrian tinkɛka la tinkãtɛ ze'ele 1625 ta paɛ 1750 BC yuuma la puan, Middle Assyrian Empire ze'ele 1365 ta paɛ 1050 BC yuuma la puan la Neo-Assyrian Empire ze'ele 911 ta paɛ 608 BC yuuma la puan. Tiŋa wa n nyaa gee sɛla la gai la Tigri Mɔgerɛ la nɔgbeni, zi'an ti ba yi'ira zina ti Iraq Shirqat District n de Saladin bisega zi'an la

BRONZE EARLY AGE[demese | demesego zia]

'Oxford Companion to the Bible' yizuo duma yeti "ba yuun mɛ Assur ze'ele la Zoore kunkune zuo n boi Tigris n de wuu 35 km la Zab mɔgerɛ la".[11] 'Archaeology' basɛ ti tu baŋɛ ti tiŋa wa yuun pirɛ mɛ la nɛreba Millennium BC sansɛka n yuun pa'asɛ buta (3rd). Sankaŋa me yuun kelum dɛna la Sumerian saŋa la, ti Assyria nan ka wa'am na. Ishtar yindeo la ɛberen la Nabayire bunkɛka la puan ti ba yuun ta nyɛ lɔgesi'a n yuun sagum ge gee sɛla. Sankaŋa me Akkadian Empire naduma n sɔi tiŋa la bisera. Ur n ta bisera tiŋa la ti ba yi'ira ti 'Third Dynasty' la, Assyrian gɔmena sɛba ti Sumerians la yuun sɔna bisera la. [12] Tiŋa la puan tuuma yuum boi la bala ta paɛ wuu yuuma 4,000 sansɛka ti Timur tiŋa yuum kɔ'ɔm ŋwɔna ti di la Yimpu'usereba zãna la. Tiŋa la wa pa'ase tingɔŋɔ lɔgerɔ zi'an (World Heritage Site) la 2003 yuunɛ la puan doose la US la Iraq n yuum ta zɛbera doose la bɔka ti ba yuum mɛ ti ka saɛ tiŋa lugeseko la zuo. Assur de la 65 kilometres lɛbera tiŋa nuuren bɔba la 100 kilometres lɛbera Neniveh bɔba.

LA N PƆSƐ SE'EM[demese | demesego zia]

1898 yuunɛ la puan ti German tiŋa 'archaeologist' yuum kaɛ Assur tiŋa la bisɛ. 1900 yuunɛ la puan ti Friedrich Delitzsch yuum pɔsɛ gee ti nɛrebasɛba n yuum ze'ele Deutsche Orient-Gesellschaft yizuo la ti Robert Koldewey gee ti pooren Walter Andrea yuum dɛna ba nɛŋadaana la, yuum maalɛ ka tole nɛŋa 1903-1913 yuuma la puan. [3][4][5][6][7] yɔgerɔ lɔgerɔ ti ba gulesɛ gɔnɔ iŋɛ si puan, n gani 16,000 ti ba yuum nyɛ zi'an la puan. 'German archaeologist' duma yuum tari la lɔgerɔ ti ba tari wa'am Berlin tiŋa na ti ba suŋɛ 'Pergamon Museum'

La ka ba'am yue ti B. Hrouda n tuni bɔ'ɔra Ludwig Maximilan Yunivɛsiti n boi Munich tiŋa la Bavarian Ministry of Culture 1990 yuunɛ la puan.[8] sankaŋa la nuu, 1988 la 1989 yuuma la puan ti R. Dittmann yuum maalɛ ka bo Deutsche Forschungsgemeinschaft.#WHD

Viisɔgɔ Lɔgɛrɔ[demese | demesego zia]