Ganggangsullae

Ze'ele Wikipiidiya
Ganggangsullae
music tradition, type of dance
Subclass ofKorean dance Demese
Native label강강술래, 강강수월래 Demese
CountrySouth Korea Demese
Country of originSouth Korea, North Korea Demese
Intangible cultural heritage statusNational Intangible Cultural Heritage in South Korea, Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Demese
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00188, https://ich.unesco.org/fr/RL/00188, https://ich.unesco.org/es/RL/00188, https://english.cha.go.kr/chaen/search/selectGeneralSearchDetail.do?mn=EN_02_02&sCcebKdcd=17&ccebAsno=00080000&sCcebCtcd=36&pageIndex=1&ccebKdcd=17&ccebCtcd=, https://www.heritage.go.kr/heri/cul/culSelectDetail.do?ccbaCpno=1273600080000 Demese

Ganggangsullae (Hangul: 강강술래) de la Korean yaabeduma malema wa'a ti ba daa dikɛ pɔsɛ tari dia zo'e zo'e ba dikerɛ puan de nyaa kãregɛ dɛna Korea duma tiŋa buuri daalesum.

Ba ni lagum yuuna, wa’ara dee dɛ’ɛna, ti ŋwana w ani basɛ ti pɔgesi lagum pa’asɛ ba puan dɛ’ɛna.[1] Ba ni wa’ara wa’a wa la ‘Southwestern Coastal’ tiŋa n de ‘Jeollanam-do’.[2][1] Ba me ni dɛ’ɛna de’eŋo wa dɔla la ‘Chuseok’ la Daeboreum vo’osum dabesa la puan.[1] Ba ni kɔ’ɔm wa’ara yu’uŋɔ la za’a mɛ dee dɛ’ɛna  de’eno vileŋera kaara.[3] Ba ni pɔsɛ de’eŋo wa mɛ la pooren ‘Ganggangsullae’ de nyaa ni ta tee loŋe 'Jajeun-Ganggangsullae', ba me ni pɔsɛ basɛ ti pɔgesuma n tari pooren ‘Ganggangsullae’ la 'Jajeun-Ganggangsullae' paŋa de ze’ele ‘Haenam la Jindo’ tinsi puan.

2009 yuunɛ,[4] Korea tiŋa puan tib a yuum nyaa dikɛ wa’a wa pa’asɛ ‘UNESCO's intangible cultural heritage’ yu’ura puan.

Etymology[demese | demesego zia]

Ganggangsullae tuulesum la kɔ’ɔm ka ba’a niɛ bala, dee fu me ta’am kelum bugesɛ a tuulesum wa doose la Korean duma bii Hanja duma nɛrediiŋa yelebɛa puan.

Nɛreba basɛba gulesɛ yeti ba dikɛ yelebire wa la Korean duma yelebɛa puan, ti ‘Gang’ la Ganggangsullae yelebire la puan la vuurɛ dɛna kilega (circle) dee ti ‘sullae’ la me ze’ele ‘sunu’ bii ‘sulla’ yelebire puan la me vuurɛ dɛna fu bã bii fu maasum (wagon or to alert). Fu san dikɛ yelebɛa wa za’a ta taaba, ba vuurɛ de la bã bii fu bmaasum kaɛ bunkilega la (to wagon or to alert around the circle).

Basɛba me yeti Ganggangsullae yelebire wa de la Hanja duma yelebire ti de vuurɛ dɛna tii, yelesabelɛ n tari paŋa n yeti a lui tu tiŋa wa puan, ti la dɛna lahebaari bɔ’ɔra nɛreba ti ba dinduma n yeti ba kɛ tiŋa la puan.

Tuulesum (History)[demese | demesego zia]

Pɔsega puan (Beginning)[demese | demesego zia]

Ba ti’isi ti wa’a wa tuulesum ze’ele la Korean yaabeduma saŋa sa, saŋa sɛka ti ba yuum sakɛ sira ti wintule, nambua la tingɔŋɔ wa n sɔi sɛla woo (universe) la bisera. De’emdɛ’ɛneba wa ni ta gura la nambumina n ni ta niɛ gaŋɛ za’a la wa’ara a niisum la puan ti bala n wan basɛ ti dia maalɛ suŋa suŋa ba dikerɛ puan. Korean tiŋa duma de’eni Ganggangsullae de’eŋo wa la ba de’emkara saŋa magesi wuu, yuumpaalɛ woo, Daeboreum, Dano, la Chuseok de’eno saŋa, dee a bunkãtɛ paa ni dɛna la ‘Chuseok’ de’eŋo saŋa. Bala la, Ganggangsullae de’eŋo de la tuum kãtɛ bɔna Chuseok saŋa puan. Chuseok sika daarɛ yu’uŋɔ la, pɔgebuulegɔ taga sɛba n de kaareba la ni gurɛ la taaba nu’usi yuuna dee wa’ara.[5]

Tigesɛka  n biseri Korea tiŋa duma beere buuri malema yɛla (Feature of korea’s traditional society)[demese | demesego zia]

Korea duma buuri malema tigere la daa ŋwɔni mɛ ti a de la budaasi ma’a tigere, dee ti ba daa ka nani ti pɔgepaalesi la yuuna vɔɔla bii ba yese yu’uŋɔ. Dee ba daa bo’ori pɔgesi yɔ’ɔ ti lagum wa’ara “Ganggangsullae” yu’uŋɔ de dikɛ ba daaŋɔ yɛla bo Chuseok. Pɔgesi ni nyɛ yɔ’ɔ paara sapebesum de’eŋo saŋa wa puan ti gu’a kana. 16th ‘century’ la puan, Japanese tiŋa duma n yuum zɛberɛ la Korea tiŋa duma la, tiYi Sun-sin  yuum basɛ ti pɔgesi dikɛ soogɛpa lɔgerɔ yɛ wa’ara ti la dɛna zɛregerɛ bɔ’ɔra Japanese tiŋa duma la. Pɔgesi la yuum yɛ la soogɛpa lɔgerɔ dee bɔna ‘Mount Okmae’ (옥매산) zuo wa’ara. Japanese zɛberɛ tigere la yuum ba’am kɔ’ɔm ka nam Korea duma tiŋa zɛberɛ tigere la tib a wan ta’am zɛbɛ.[6][7][8][9]

Gunfuko ŋmarega la puan a dabesa pia la anuu dabesera la, 1966 yuunɛ puan tib a yuum maalɛ ganggangsullae ti a dɛna ninmu’urɛ bɔ’ɔra Korea duma buuri malema lɔkɔ.[2]

Ba de’eni Ganggangsullae se’em (How to perfom Ganggangsullae)[demese | demesego zia]

Wonmu[demese | demesego zia]

N kɔ’ɔm dɛna Ganggangsullae wa’a la miŋa paa ti ba ni wa’ara ti ba vileŋera kaara kilega pɔsera zuɔ bɔba vileŋera kaara gɔbega.

Sina dee gurɛ nu’usi (Holding hands and walking)[demese | demesego zia]

Ba ni san gurɛ taaba nu’usi, fu zuunu’o nutãlɛ poore la ni bɔna la zuon ti fu gɔbega nuo me, ti nutãlɛ la me ni bɔna zuon. Ba sinɛ me puan, ba natãlɛ n ni bɔna tiŋa wia dee ti ba ni zɛkɛ ba kanka’ara la tib a bɔna zuon.

Zua puan (Running)[demese | demesego zia]

Nɛresɛba n zoti la nari ti ba zɔta kalam gana sinɛ. Ba ka nari ti ba’a zɛgesa ba nama zɔ’ɔra, ba me kelum nara ti ba zɛgesa ba duma de zɔta.  

Yambisera de’eŋo (Gatekeeper play)[demese | demesego zia]

Nɛresɛba bayi n boi nɛŋa la kai bini dee ba za’a wan ze’ele tagelum taaba maasuna tib a doose yaŋa la puan kɛ. wia daana la mina n tagelɛ buyi zuo la n ze’ele dɛna yaŋa la, ti nɛremina n tagelɛ butã daana la wan doose yaŋa la puan kɛ ti bunaasi daana la dɔla bala ti ba za’a ki’ira, dee mina n me kɛ woo wan tee ze’ele dɛna yaŋa la dee ti sɛba n me ze’eti bɔ’ɔra yaŋa la me lɛbera tagela poorem duma la me dɔla ki’ira yaŋa la puan.

Stomping Roof Tile[demese | demesego zia]

Nɛreba batã ma’a n ni zɛ dee ti sɛba za’a n wee la tagelɛ taaba poore nyigele de tiiɛ ba nu’usi di tiŋa ti sɛba n ze la ayima nyaa ni zom ba sɛɛsi zuo sina dee ti bayi la me nyaa ni gurɛ a nu’usi ti a de lui

Regional aspect of Ganggangsullae[demese | demesego zia]

Ba ni ba’asɛ Ganggangsullae malema wa se’em dee dikɛ n biŋe doose la ba maasum Ganggangsullae malema wa se’em, ba biŋeri e dɔla la so’olum woo n boti se’em. Ti ŋwana wa iŋa la, Ganggangsullae wa bɔŋa la a de’eŋo aŋa doli la n boi so’olum sɛka puan, dee ti Ganggangsullae wa vuurɛ me bɔna yima yima yese la so’olum duma la n boi yima yima la iŋa,

Ganggangsullae vuurɛ la a tuuma (Function and meaning of Ganggangsullae)[10][demese | demesego zia]

Ritualistic function[demese | demesego zia]

Ŋmaremune  yui’uŋa daarɛ, Ganggangsullae pu’usegɔ la a pɛka tib a ni pɛgera nambua la tari  vuurɛ mɛ. ba ni dikɛ bo la, b ani pɔsɛ nan ti’isera sɛla la ni ka tara paŋa, de ba ni tara puti’irɛ ti Ganggangsullae kuko la a ba’asegɔ za’a puan ni ze’ele la wɔ’ɔrɛ puan. Ganggangsullae  bo’olum boi la yima yima yese la buuri malema n boi yima yima la iŋa. Dee fu san kelum bisɛ, so’olum la n me kɔ’ɔm dɛna a tiŋasuka yuuŋa, a suŋa la ni tara paŋa gana a aŋa la mɛ. magesi wuu, kuto ni ka bɔna a ‘periphery’ la puan. Bala la ti ka tari de’eŋo maaseŋɔ pɔsera ‘Jin Ganggang’ ta paara ‘Kang Ganggang’.

Function and meaning of the origin of affluence[demese | demesego zia]

Shinan so’olum puan, ba kɔ’ɔm ka yese pɔgesi ma’a tib a wa’ara Ganggangsullae dee, la de la budaasi la pɔgesi n naɛ taaba wa’ara. Ba ta’am yeti Ganggangsullae de la zi’an ti pɔgesi la budaasi lagera taaba. De vusɛka ti a tara dela ba pu’useri mɛ bɔ’ɔra nanbua la ti a bo ba zo’e.

Function and meaning of Kanggangsullae related to the Japanese Invasion[demese | demesego zia]

Imjinwaeran gɔŋɔ sɛka n tɔgeri Kanggangsullae yele ti nɛra woo mina la n kelum dɛna tiŋasuka bɔna Jindo la Haenam tinsi puan. Japanese n yuum ka ‘invasion’ n de Imjin la, pɔgesi yuum teesum ba lɔgerɔ Ganggangsullae saŋa.

Function and meaning as play song[demese | demesego zia]

Zi’an la gingilega puan, ba ni ŋmɛ’ɛra Ganggangsullae ti a dɛna la de’eŋo yuunɛ. Nɛtɔla pu’usegɔ, tuusuma ba’asegɔ, ‘treadmill tilting’, de me daa iŋɛ bidɔgum pa’asɛ bini ti la dɛna zamesegɔ bɔ’ɔra ba. N de vuurɛ ze’ele bo tumam zina beere wa n de 21th sɛntirɛ la Ganggangsullae.

Function and meaning as cultural property[demese | demesego zia]

Ganggangsullae de la ‘Intangible’ buuri malema lɔka kãlɛ bunii daana Korea tiŋa puan. Nananewa, Ganggangsullae nyaa de la ba de’eŋo  ti ba dɛ’ɛna. ganggangsullae de la buuri lɔkɔ n tari yuuma zo’e zo’e la paŋa n wan ta’am nyaŋɛ dikɛ basɛ bo kɔma tib a beere vaɛ.

Characteristics[demese | demesego zia]

Buuri malema puan, pɔgesi n ni dɛ’ɛna de’emkana yu’uŋɔ dee ti ba  ka ŋmɛ’ɛra sɛla sɛla. yu’uŋɔ nambua n ni ta niɛ saŋa sɛka la ti pɔgekureba la pugepaalesi ni wa’ara e vileŋera kaara. Ba ni yɛ la korea duma buuri malema lɔgerɔ yese , gurɛ taaba nu’usi vileŋe kaɛ kilega kilega de nyaa ni pɔsɛ wa’ara lɛbera ba zuɔ bɔba vileŋera kaara guna. Banbaana la n ni n pɔsɛ purɛ tib a za’a nyaa sakɛ yeti ‘ganggangsullae’. Yuunɛ la ni pɔsɛ la fifi nyaa ni zɔna ti ba nyaa ni ta kɔbela yuuna e kalam kalam. Ba ni yuuna la ba miŋa wuŋerɛ yɛla, ba sum yɛla la ba suure  n boti sɛla woo. Ba wa’a wa puan, pɔgesi la ni kelum dɛ’ɛna de’eŋo zo’e zo’e pa’asɛ,. Ba ta’am kɔ’ɔm wa bala ta paɛ bulika.[9]

Fu me ta’am kelum bisɛ (see also)[demese | demesego zia]

·        Chuseok

·       Maypole

Viisegɔ lɔgerɔ  [demese | demesego zia]

  1. 1.0 1.1 1.2 Porter, Enid; Barrett, W. H. (2020-07-26), "Games, Sports and Pastimes", Cambridgeshire Customs and Folklore, Routledge, pp. 207–251, ISBN 978-1-003-07454-0, retrieved 2023-12-28
  2. 2.0 2.1 [http://eng.haenam.go.kr/home/eng/culture/Cultural_Properties/Intangible_Cultural/gd/ �����س�!!! ���׸� ����ȭ����!!! ����1����!!!] (2011-06-13).
  3. 강강술래 (ko).
  4. UNESCO - Ganggangsullae (en).
  5. 심, 효윤 (2021-04-30). "위대한 유산 프로젝트로 보는 중앙아시아의 무형문화유산". ASIAN COMPARATIVE FOLKLORE 73: 305–329. DOI:10.38078/acf.2021.4.73.305. ISSN 1598-1010.
  6. Wallace, Neil D. (2022-12-08). "Efficacy and toxicity of primary re-irradiation for malignant spinal cord compression based on radiobiological modelling: a phase II clinical trial". British Journal of Cancer 128 (4): 576–585. DOI:10.1038/s41416-022-02078-w. ISSN 0007-0920.
  7. "Thanksgiving", Her Festival Clothes, McGill-Queen's University Press, pp. 92–93, 2001-11-27, ISBN 978-0-7735-7442-7, retrieved 2023-12-28
  8. Frendly Korea (2011-06-10).
  9. 9.0 9.1 I, I.-Hoa (2005). Korea's pastimes and customs: a social history. Paramus, N.J: Homa & Sekey books. ISBN 978-1-931907-38-5.
  10. Yeon-Chang Lee (2016-10). "Recommendation of research papers in DBpia: A Hybrid approach exploiting content and collaborative data". 2016 IEEE International Conference on Systems, Man, and Cybernetics (SMC). DOI:10.1109/smc.2016.7844691.