Gelede

Ze'ele Wikipiidiya


Gelede
religious and cultural festive day
Country of originBenin, Nigeria, Togo Demese
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, Masterpieces of the Oral and Intangible Heritage of Humanity Demese
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00002, https://ich.unesco.org/fr/RL/00002, https://ich.unesco.org/es/RL/00002 Demese
UsesGẹlẹdẹ mask Demese

Gelede "spectacle" n boi Yoruba de la Nɛreba bisega la n boi la nɛreba se'em n lagum la yagebegɔ la buuri malenɛ wa'a ti ba sa'am, zamesɛ gee gee ba'asɛ.[1] Gelede n de'em "Maduma" (awon iya wa", tigere sɛka ti pɔgesi

yaabeduma la yinɛ la pɔgekura n boi tiŋa la puan, pãsi duma la sia puan pa'si ti pɔgesina tara n boi tiŋa la . [2][3][4]Kɔ'ɔm ka bisera la dɔgebɔ yɛla la pɔgentuuma ma'a gee tɔgesilega la halɛ suŋa n boi Yoruba tiŋa la puan.[5]

Yoruba sira sakerɛ bo Gelede n boi gɔŋɔ puan[demese | demesego zia]

Gelede "social agenda" boi la  Yoruba maxim Eso I'aye (Tingɔŋɔ la n kɛ'ɛm). Le pa'asɛ, vom kɔ'ɔm bɔna mɛ gee ti fu bɔna fumiŋa suŋa la pa'alɛ "diplomacy " bisega, na'asegɔ la lɔgerɔ.[6]

Gelede n ze'ele zi'an[demese | demesego zia]

Puti'ira ayi n boi yɛsera Gelede n ze'ele zi'an, ka itegɔ la yelemɛŋerɛ zi'an. Ka itegɔ zi'an n ze'ele zi'an tɔkɛ mɛ la zi'isi sitã, Oyo kɛkan, Ketu la Ilobi. Ketu, bunkɛgesi la ayima,  la ba zo'e zo'e n lagesɛ pa'alɛ n boi Gelede tuuma/de'eŋo tari la ze'elgo solene n boi Naba kum la ka dayɔɔsi siyi n de nu'usi siyi n lagum zɛ'ɛta bɔta zuo zi'an la. Suɔ ayima, ka n daa la baŋera ti eŋa kan nyɛ zuo zi'an la daa nyaa ta dikɛ la a puti'irɛ ti a ku a liiberɛ la ayima la. Eŋa n daa ta nyɛ a puti'irɛ la bala la, a daa ta bo la a puti'irɛ  ti a maalɛ nyɔfutega  gee basɛ ti nɛresɛka n dɛna pã'asegɔ. Ka ze'elego zi'an la yelemɛŋerɛ la kɔ'ɔm tɔkɛ me  La Iya Nla, bii ba makãtɛ, la ka sɔsega la pɔgenɛ la liiba yɛla.[7]

Yoruba zo'e zo'e ze'elego zi'an yelemɛŋerɛ ta'am wan nyɛ ze'ele la "divination narratives" ti tu mina ka ti Odu Ifa. Ba  tari la 256 Odu Ifa, ba ayima ayima me tari dakerɛ duma mɛ n paɛ kalɛ ti ba yi'ira a ti ese Ifa. Ese Ifa buuri de la tu- pa'alegɔ yɛsera nɛreba bii dusi la si daaŋɔ la sosi'a ti ba wan doose maalɛ daaŋɔ la. Ese Ifa tɔgeri pa'ala la Gelede n ze'ele zi'an n ani se'em la e pɔsɛ la Yemoja, "Orisa la bunvɔɔsi za'a waabi ma". Yemoja kan nyaŋɛ tara kɔma gee yuum tɔgɛ pa'alɛ Ifa " oracle" eŋa n yuum ka'am e ti a kaabɛ gee wa la dɔɔrɔ fɔɔra  a zuen la kuto utɔɔsi n boi a naman. Eŋa n daa ta malum malenɛ wa ba'asɛ la, ka yuum nyɔkɛ puurɛ mɛ. Ka bikiima yuum de la budibela, ti ka zabenyu'urɛ yuum dɛna "Efe" (nyuureba): Efe la pa'alɛ la yuunɛ la yelɔ'ɔrɔ ba yu'urɛ la zuo n sɔi la a yu'urɛ.

Yemoja's dɔka buyi puan yuum de la bipugela, ti ka zabeyu'urɛ dɛna "Gelede" se'ere n sɔi la ka yuum zɔ'ɔri mɛ bii ka ma la. A le nɔŋɛ a ma mɛ, Gelede nɔŋɛ la wa'a.

Ba n yuum ta di taaba la,  Gelede bii Efe's "partner" ta'am tara ni kɔma. Ifa malenɛ la n yuum bo a puti'irɛ ti ba me iŋɛ malenɛ sɛka n yuum tum bo ba ma la nuu. La pugum ka yue gee ti Efe la Gelede tum malema - wa'ara la dɔɔrɔ fɔɔra n boi ba zutuen la kuto nutɔɔsi me bɔna ba naman- ba yuum pɔsɛ tara kɔma. Malenɛ dina yuum maalɛ mɛ n boi Gelede "masked" wa'a la gee yuum ta dɔgɛ ba dɔka la ba'asɛ n boi Efe la Gelede.[8]

Lasebaarɛ wa de la ayima n pa'asɛ sɔlema zo'e zo'e n sɔsɛ pa'alɛ Gelede n ze'ele zi'an. Yele ayima me yele yeti, Gelede pɔsega ta'am kɔ'ɔm zɛ mɛ la teere n ze'ele "matriarchal" ta paɛ "patriarchal" tiŋa.

Gelede tigere la[demese | demesego zia]

Gelede de'eŋo la bo'ori la lɔgerɔ, yɛsera la ba budaasi la pɔgesi la n ni lagum bɔna n boi ba tigera la puan la. La iŋa n paari Iya Nla, bii ba makatɛ la, Gelede tigere la tari la pɔgesi kalɛ zo'e zo'e. Ŋwana pa'asɛ mɛ se'ere n sɔi la la de la ka n mi pɔgentuuma la maduma, gee me kelum sakɛ sira ti fu san dikɛ fumiŋa lagum la tigere la suŋerɛ mɛ ti pɔgesi nyɛta dɔgebɔ.

Budaasi me n lagum pa'asera n boi "masking" de'eŋo la me kɔ'ɔm bɔna mɛ la taaba. Fu san pa'asɛ ita malema la ta'am kelum suŋɛ fu mɛ pa'asɛ fu dɔgebɔ. Dee budaasi kɔ'ɔm ka ba'am pakɛ la yɛla bii pɔgesi n kɔ'ɔm sɔna la aŋa la zuo n boi Yoruba tiŋa la pɔgesi tuunɛ n boi bini.[9]

Ti fu nyaŋɛ nyaŋɛ ta'am tum yele-di'ine si'a n boi Gelede de'eŋo wa puan, Gelede tiŋa la loose la nɛreba, tigers la mi'ileduma ti ba bisera yɛla asi'a n boi tigere la puan. Gee tigera la pɔsega/zuo la nɛreba nɛreba tɔka tɔka n ze'ele satinsi la satinsi  la, yele ana wa n de buyina;

Iyalase, Naba  faareba, di vuurɛ de la "bagerɛ la ma" [10]n de zuo daana n boi Gelede tiŋa la puan. Eŋa ma'a n de nɛresɛka n wan ta'am tɔgɛ la Iya Nla, tiŋa la, la Gelede tigere. Iyalase's tuunɛ kankaŋi, yɛsera yetɔgum puan, in n sɔi Gelede bagerɛ, Ase, zi'an ti eŋa ma'a n de mina n wan ta'am kɛ bini.

Babalase, Naba faara la, ti di vuurɛ dɛna "bagerɛ la bagerɛ" [11]de la budaa n zuni la Iyalase. A tuunɛ kankaŋi n boi Gelede tigere la puan de la a lagesera yɛla n boi Gelede tigere de'eŋo. Doose la e de ka'asera n boi Gelede tigere la puan yɛla la, eŋa n de "official keeper" n boi Gelede zumaaleba la lɔgepɛ'ɛreba. Babalase de la, ba za'a tɔgum la puan, Iyalase podɔla zi'an  ti Iya Nla la ma paŋa la wan sakɛ ti ba loe e la.

Abore, bii Naba buda-faara la, de la budakiima "official" sɛka n suŋeri nɛreba ti ba bisera suŋerɛ zɛ'ɛta aje bɔ'ɔra ba malema. Tinsi asi'a "position" wa doli la buuri gee ɛɛra la yɛm zo'e zo'e yɛsera malema la na'asegɔ n boi Yoruba tiŋa.

Elefe, bii nyuureba la, de la budaa sɛka n tu Efe la "mask" bo Gelede de'eŋo la. La de la eŋa tuunɛ ti a pu'usɛ bo tiŋa la duma yɛsera tiŋa la suŋerɛ gee suŋɛ dagi so'olum itegɔ gee me kelum dɛna tiŋa la kɔa. Tɔgera gee ita yɛla ti Nɛra wa zaŋa wan dɛna sosɛka n sakɛ bɔ'ɔra e. Budanya'aŋa n ŋmɛ'ɛri tiŋasuka, La de la nimmɔ'ɔrɛ ti a wan ta'am mina n boi tɔgum zaaleŋa n boi tiŋa la puan,

Arugi, bii "the masker, di vuurɛ de la "Dɔ tu'ura".[12]Buda kana wa ta'am kan dɛna la wa'ara ma'a gee wan ta'am kelum tara la yɛm n boi tɔgebiŋemo zo'e zo'e la buuri yetɔgum ti a ta'am zamesɛ amiŋa ŋmi'ireba la yetɔgum. yetɔgum wa zamesegɔ ni kɔ'ɔm pɔsera binya'aŋa la puan sansɛka ti kɔma ni pɔsera wa'asi buuri buuri. Ba san ani wuu ba tari mi'ilum ti kɔma la zamesɛ bala gee sakɛ bo ba ti ba yɛɛra " masks " n boi Gelede yuunɛ de'eŋo la puan.

Onilu, bii ŋmi'ireba,  Gelede yele la puan de la mi'ilumba n boi Gelede yuuma la puan. Agberjm, bii sakerɛ (yuuma sakerɛ), budaasi n ni puta gee ti pɔgesi yɛɛra lɔgetunɔ la nuu bii tu ŋwɔna bala ti ba iŋɛ ti la dɛna tigere.[13]

Gelede "Spectacle"[demese | demesego zia]

La san pugum bɔna, Gelede malema la ta'am ŋmɛregɛ ni mɛ n boi yuunɛ la sansɛka woo (ti la ta'am ana suŋa bo nɛra woo n boi tigere la puan, ta'am duuse nɛreba la yɛsera pa'asegɔ,  basɛ ti saa ni, pa'asɛ asaaleba dɔgebɔ, ta'am bɔta suŋerɛ n boi "supernatural forces" la "pɔgepasi" la n boi wartime, gee kelum na'asɛ ki'induma), de'eŋo la n pa'alɛ gaŋɛ la iŋɛ la yuunɛ woo de'eŋo saŋa la puan. suŋereba tari la tuunkãtɛ de'eŋo la puan gee pa'alɛ de'embuna. Zo'e zo'e la de'eŋo ba wan ta'am basɛ ti ba suŋɛ n boi tiŋa la puan gee ti nɛreba bii yire, n kɔ'ɔm dɛna sɛla n pɔ'ɛ.[14] Yuunɛ woo Gelede de'eŋo, tiŋa la duma n ni suŋɛ ti ka nyaa ta'am karegɛ.

Ba ni san ta bo de'eŋo la dabeserɛ la, Saŋa woo ni kɔ'ɔm iŋɛ la yɛm pa'alemiŋerɛ, Iyalase la n ni ta tiɛ tiŋa la nabekara  la nabibesi. Gee ti sɔɔleŋa nyaa ni yese paɛ nɛra woo n boi Gelede tiŋa, bɔna tiŋa la puan bii pugum san yese tiŋa la puan zaɛ la se'em me tu ba lebe yire wa malum malema la bii de'eŋo la. De'eŋo wa ni pɔsɛ la a de'em yilegɛ beere de'eŋo ti ba yi'ira ka ti efe, kaŋa n ŋwɔni Efe budaasi "mask", eŋa n tari " satire " dɛ'ɛna gee zamesera. San bɔ'ɔra yɛla n boi Gelede so'olum tari la suma'asum la sosɛka n tari paŋa, ka kɔ'ɔm ka ita pakerɛ ti "didactic themes recur" n boi efe yuuma.

Ba n yuum ta wa efe wa'a la ba'asɛ la, nɛresɛba n yuum kiŋɛ bini la zo'e zo'e yuum kɔ'ɔm dikɛ bulika la za'a gisɛ mɛ gee maasena wuntɛɛŋa wa'a,   kana me yeti ka iŋɛ la da'a puan gee ti ka aŋa wan dɛna la budawa'areba  n wan pu taaba wa'ara Mina n dikɛ ŋmɛ'ɛri ti yuuma ŋmi'ira kalam kalam. Ba n yuum pugum zamesɛ dɛ ze'ele biilemi la, "maskers" la wan ta'am doose la voole ti ba nama niira damena la, la lusi la voole gee tara ti ba bisɛ lusi la "solos" la "maskers" la basɛba.[15]

Gelede malema la tari la wa'a miŋa suŋa suŋa, yuuna la yuuma, la yele yele bii lusi ŋmi'a. Budaasi n ni ita de'eŋo la, ni pi ba nisi la nɛnfutesi sɛka n ani bii ba n boi zi'an la foote ta pa'asɛ la dusi la nɛreba bii tɛɛla duma la lusi. Budaasi siyi siyi ni "masquerade" mɛ bii pɔgesi ti ba ta'am sa'am, belum gee pã'asɛ maduma la, ti ba ti'iseri ti ba tari paŋa paa la, la se'em n wan ta'am dikɛ a paŋa tum sum bii be'em yɛla. paŋa wa kɔ'ɔm pakɛ mɛ la kɔma. Ba n biseri la ta'am iŋɛ suŋa bii ka iŋɛ suŋa.[16]

Gelede fuo la zuumaalegɔ[demese | demesego zia]

Gelede "masks ni yɛɛra la futo n tari gulesegɔ gee pɔresɛ.

Gelede " mask" la kɔ'ɔm dɛna la zuumaalegɔ suŋa suŋa, la n gai zuen la iŋa, gee ti mina n nyɛ la niŋa ni kɔ'ɔm pi mɛ la bɔbega. Zuo maalegɔ la ni maalɛ mɛ ani bii nɛresaala zuo, saazuo de la nɛreba zo'e zo'e nɛresɛba n boti ti ba zamesɛ bisereba gee, le pa'asɛ, Saŋa woo ni bɔna la sosi'a n sɔi la la ta'am tɔgɛ pa'alɛ n boi yuuma puan bala n lagum po pa'asɛ dɛna "masquerade". Zuumaalegɔ la kɔ'ɔm pente mɛ niɛ bala.[17]

Gelede de'eŋo la puan, nɛreba zo'e zo'e n ni kɔ'ɔm bɔna bini maalɛ ba zuto tɔka tɔka. Zo'e zo'e n ni kɔ'ɔm dɛna buyina de la: Ori Eniyan, bii nɛresaala zuo. Tigere kuna puan ba tari la tigere bibesi suhenuurɛ butã. Sɛba n tari zonto, sɛba n tari zuto sapiba la sɛba n tari zamesegɔ fii bii lɔgerɔ. " mask" kuna ni kɔ'ɔm bɔna bini mɛ zo'e zo'e la Gelede de'eŋo la.

La Iya me boi bini, bii makãtɛ la zuo. Igi Efe, bii Efe zuumaalegɔ. Oloju Meji, zuo buyi buyi niŋa futega. Eleru, bii zuo n tari la yɛla. Zuumaalegɔ kuna tari la pɔsega tɔka tɔka dɛna la bagerɛ laa tu'ura, tuuma, yinɛ pu'usegɔ, "portraits" la "satire". Pa'asɛ la Onidofoyi zuumaalegɔ, bii nɛresaalena bayi zuto n tɔkɛ la bunsɛleduma " mask". Ori Eye bii niiŋa zuo 'mask" la Ori Eranko, bii duŋa zuo "mask" [18]

Ba ayima ayima bii yire la za'a ni kina la za'a woo ni ta maalɛ ba zuto la ti la ana suŋa gee tara nimpiilum gee me ni kɔ'ɔm dɛna "humorous" le yɛ'ɛsa. "Motifs" buuri buuri ba'asegɔ woo la ba lageŋɔ la ni basɛ  ti la tɔi mɛ ti fu tiregera ti ba ta'am maalɛ "typology" n boi Gelede zuumaalegɔ.[19]

Zuto maalegɔ la zo'e zo'e tari la niŋa lɔgerɔ,  ze'ele sɔsega la puan ta paɛ ŋmɛ'ɛrɛ maalegɔ (decorative tattoos), ti ba iŋɛ ba mɛ bii ba pente ka mɛ.

Babatunde Lawal gulesɛ ti: Zuumaalegɔ de la fuo ti fu yɛ zuo(ori) de la asaala inya. La de la pa'alegɔ tuunɛ la bala yelemɛŋerɛ "masker's" Fu san kɔ'ɔm bɔna la "mask" puan. La de la amiŋa sɔsega la za'a n kɔ'ɔm bɔna la puan n boi zuumaalegɔ, Nɛŋa la n boi la zuo yɛla la leŋum kelum dɛna la "serene", ti la ani wuu pa'alɛ nɔke'ene la n de vom la-la nari ti tu vɔna mɛ ti tu tari suŋerɛ bɔ'ɔra.[20]

Gelede de'eŋo futo la kɔ'ɔm ŋwɔna me la pɔgesi naarɛ la maduma tigere la. Bia la kɔ'ɔm bɔna mɛ " sash", bi'isa, fisi, kuto bãsi n piti naman, "colored panels", veefo zuurɛ " whisk", la fan, Gelede futo lɔgerɔ tari la yɛla zo'e zo'e. Magesɛ wuu, bia la "sash" ze'ele bo la pɔka n bo'ori bia bi'isum gee me kelum le suŋera futo la bamiŋa. Dabeserɛ woo de'eŋo n boi Gelede de'eŋo la zo'e lagesɛ gee pɔresɛ  ana bii yu'uŋɔ de'eŋo, Efe futo yele la ma'a. ŋwana n sɔi la yu'uŋɔ saŋa la puan futo la ni ka tãna nyɛta, bala la, la wan iŋɛ sɛla n ka boi bini ta'am tɔgɛ pa'alɛ yelemɛŋerɛ futo si'a n kan ta'am nyɛta ni.[21]

Viisegɔ lɔgerɔ[demese | demesego zia]

  1. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  2. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  3. Washington, Teresa N. (2018). The architects of existence: Àjẹ́ in Yoruba cosmology, ontology, and orature (Revised edition ed.). Orífín, Ilé Àjẹ́: Ọya's Tornado. ISBN 978-0-9910730-1-6. |edition= has extra text (help)
  4. "ISBN", Wikipedia (in English), 2023-11-22, retrieved 2023-12-13
  5. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  6. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  7. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  8. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  9. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  10. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  11. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  12. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  13. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  14. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  15. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  16. Birmingham Museum of Art Publications (2011-09-10).
  17. Brooklyn Museum (2009). Siegmann, William; Adandé, Joseph C. E.; Dumouchelle, Kevin D.; Siegmann, William C. (eds.). African art: a century at the Brooklyn Museum. Brooklyn, NY: Brooklyn Museum. ISBN 978-3-7913-4321-1.
  18. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  19. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  20. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.
  21. Lawal, Babatunde (1996). The Gẹ̀lẹ̀dé spectacle : art, gender, and social harmony in African culture. Internet Archive. Seattle : University of Washington Press. ISBN 978-0-295-97527-6.