Ministry of Youth and Sports
| inception | 1957 |
|---|---|
| short name | MJS |
| position held by head of the organization | Minister for Youth and Sports |
| country | Ghana |
| coordinate location | 5°33′7″N 0°11′52″W |
| applies to jurisdiction | Ghana |
| headquarters location | Ankara |
| phone number | +233 (0) 302 664716 |
| email address | mailto:info@moys.gov.gh |
| official website | https://moys.gov.gh/ |

Gɔmena tigere sere ti ba yi'ira solemiine puan ti "The Ministry of Youth and Sports" de la Gaana gɔmena tigere ti di tuunɛ ti ba basera dee bo'ora kɔmbipɔɔlegɔ paŋa dee kelum bisera inkpɛmesego yɛla Gaana wa.Kɔmbibuulegɔ la de'eno minisita e boi Gaana la de la gɔmena tuntuna ti ka tuunɛ de la ka bisera kɔmbibuulegɔ niŋa tɔlega la de'eno maalegɔ.[1]
| Wikimedia | © OpenStreetMap | |
| Agency overview | |
|---|---|
| Formed | 1957 |
| Jurisdiction | Republic of Ghana |
| Headquarters | Accra, Ghana |
| Minister responsible |
|
| Website | moys.gov.gh |
Ba tuunɛ kankaŋi
Fu san dɔla la ba e bo fɔla si'a e boi beene 11 la 13 e boi Civil tuntuneba wara e boi 1993 (PNDCL 327), Kɔmbibuulegɔ la de'eno minisita la basɛ mɛ , e boi Bunkureba lɔkɔ puan (EI) 28 e boi 2017, la ka pɛregerɛ tuunɛ ti ka maalɛ yɛla e ŋwɔni la kɔmbibuulegɔ la de'eno. Zo'e zo'e, minisita la tuunɛ de la ka bisera sɛla e doli la lageŋɔ, tuuma (assessment of operational efficacy, and appraisal of the sector's effectiveness).[2] Yele aŋa wa za'a biŋe me dɔla la ba nyaŋɛ nyɛ sum dɛna wuu tiŋa nɔnaarɛ/nɔyinɛ la garnering international acknowledgement.
Putɛdaa
Vuurɛ suŋa suŋa e boi kɔmbibuulegɔ la de'eno minisita la de la ba nyaŋɛ bo baŋerɛ gu'a e boi e boi tuunɛ la puan, lageŋɔ, kaa'asegɔ, viisegɔ la tuuma kɔmesegɔ duma yɛsera kɔmbibuulegɔ la de'eno maalegɔ. Le pa'asɛ, minisita la sum mɛɔ ti ka zamesɛ pa'asegɔ yɛla e boi gɔmena la e sɔi e miŋa tuuma zi'an tiŋasuka, ti la nyaŋɛ suŋɛ ti lageŋɔ bo tiŋa la duma la saama lageŋɔ.
Agencies Under the Ministry
[demese | demesego zia]Ba tuunɛ kankaŋi e boi National Sports Council de la ba tuna dɛna bii ma'aasum tia lageŋɔ e boi wele si'a e boi de'eno tuuma tigera. Ba yuum biŋe ka la 1976 puan. Tigere la maalɛ mɛ, ka'asɛ gee maalegena "competitive la noncompetitive" de'eno ti la ta'am maalɛ "national cohesion and professionalism" e boi yɛla buuri buuri e boi Gaana. National kɔmbibuulegɔ tigere la de la gɔmena tuunɛ lɔkɔ ti ba biŋe ka e boi 1974 ti ba lagesɛ gee maalɛ kɔmbibuulegɔ yɛla maalegɔ e boi tiŋa la puan. [3]
*National Sports Authority*
Naakɛ'ɛsega 19 puan, 1997, Gaana duma gɔmena yuum biŋe la "Sports For All" wele ti ba ta'am kemese nɛreba zo'e zo'e e boi de'eno, bɔta ti ba ta'am maalɛ "holistic Kai, puti'irɛ puan, sia puan, lageŋɔ puan la buuri malema maalegɔ paɛ tiŋa la nɛreba.
Dr. Honorius Akpeere e tari putɛdina ze'ele Union of Soviet Socialist Republics (USSR) gee me tari ka wa pa'alɛ e boi Gaana e de 1977 puan. Gee ti de'eno buuri buuri nimmu'urɛ yuum dɛna buuri malema malegena la de'eno tigera, lageŋɔ, la leebego tigera la, " Sports For All"nimmu'urɛ tuunɛ de la ba ta'am nyaŋɛ e boi fɔla e boi tiŋa la puan za'a waabi, la maalegɔ puti'irɛ gee tugum sɔna competitive excellence.
Wara kana wa yelepakerɛ de la ba suŋera dee kwlum ka'asa ti nɔnyinɛ bɔna hali ta paara ba ingɔŋɔ, yɛm, zupito bii puti'irɛ, naresum, si'a puan, duneya zuo yɛla, la malema puan. La ka ani wuu sɛba n it I ti ba nyɛ ya'anɛ la dee sɛla n de "Sports For All" ka biseri a bunɔ n boi niŋa bii a bunɔ n boi pooren. Dee la de la pɔsega zi'an n suŋeri ti nintɔlega bɔna sɛla woo ri ba ita, se'em n wan basɛ ti hali nintɔlega bɔna solemitinsi puan sa.[4]
Gaana za'a kɔmbipɔɔlegɔ tigesego (National Youth Authority)
Gaana za'a kɔmbipɔɔlegɔ tigesego (National Youth Authority)
La pɔsɛ la 1974 yuunɛ la puan dɔla NRDC 241 wara. Tihesego "National Youth Authority (NYA)" wa de la Gaana wars n biŋe e ti a dɛna Gaana tigesego "Statutory Public Organization" ti la tuunɛ kankaŋi kɔ'ɔm dɛna ti ba sɔna bisera, ka'asa kɔmbipɔɔlegɔ tuuma za'a waabi . Seem n wan basɛ ti kɔmbipɔɔlegɔ nyɛta paŋa ta'am tɔla niŋa.
Yelemiŋerɛ puan, "National Youth Council (NYC)," wa yuum nyɛ la teere zo'e zo'e. Dee 1981 yuunɛ la puan ti ba yuum tee yu'urɛ LA dɛna "National Youth Organizing Commission" ti ba puti'irɛ za'a yuum de la ba tari sɛla ri ba yi'ira solemiine puan ti "Democratic Youth League" bɔna Gaana wa (DYLG)." Ba yuum nyaa ta tee Gaana wars la ti ba yi'iri ti "constitutional rule" bɔna 1992 yuunɛ la puan la ri ba yuum le tee yu'urɛ la ti la dɛna "Council."
Gɔmena lɔɔ bii wara sɛba ti ba yuum le ma'am bisɛ ba la n de sɛla ti ba yi'ira ti (Revised Edition) Act, 1998 (Act 562) yuum ta'asɛ ti ba low la nananawa yu'urɛ la "National Youth Authority." Di tuunɛ kankaŋi de la la suŋera bisera dee kaasa kɔmbipɔɔlegɔ yɛla bii ba tuuma bɔna Gaana Se'em n wan iŋɛ ti niŋa tɔlega bɔna. [5]
Gaana za'a inkpɛmesego Sukuu (National Sports College)
Sukuu ti ba yi'ira di solemiine puan ti "The National Sports College" wa Ba yuum mɛ ka 1984 yuunɛ la puan bɔna Winneba n boi "Central region" so'olum. Sukuu wa yuum naam doose la sɛla n de "Provisional National Defence Council (PNDC)" ti gɔmena yuum iŋɛ ti a suŋɛ ti inpkɛmesego yɛla tɔla niŋa Gaana Se'em ma'a, ri ba yuum biŋe sukuu wa la, Gaana nɛreba n yuum boi inkpɛmesego tuuma yɛla puan yuum ka muuri bii ba Gaana n yuum boi solemiŋa sa la. [6]Sela n sɔi ti ba yuum nyaa pɔsɛ sukuu wa la de la la yuum suŋɛ ti inkpɛmesego yɛla bɔna Gaana tɔla niŋa. Sukuu wa tuunɛ kankaŋi de la la ta'am pa'ala Gaana nɛreba yɛsa inkpɛmesego yɛla n boi zi'ansi buuri buuri[7].
Gɔmena tigere sere ti ba yi'ira solemiine puan ti "The Ministry of Youth and Sports" de la Gaana gɔmena tigere ti di tuunɛ ti ba basera dee bo'ora kɔmbipɔɔlegɔ paŋa dee kelum bisera inkpɛmesego yɛla Gaana wa.[8]
Nisi duma (Management team)
[demese | demesego zia]- Hon. Mustapha Ussif - Minister
- Hon. Evans Opoku Bobie - DEPUTY MINISTER
- Alhaji Hafiz Adam - CHIEF DIRECTOR
- Mr. Harrison K. Sasu - DIRECTOR, FINANCE AND ADMINISTRATION (F&A)
- Issah Mahami - DIRECTOR, PPBME
- Samuel Korsah - DEPUTY DIRECTOR, RESEARCH, STATISTICS AND INFORMATION MANAGEMENT
Minisita duma yu'ura
[demese | demesego zia]| Minister | Period |
|---|---|
| E. R. K. Dwomon | 1978 – 1979 |
| Thomas G. Abilla | 1979 – 1981 |
| Nii Anyitey Kwakwranya | 1981 – 1982 |
| Zaya Yebo | 1982 – 1983 |
| Amarkai Amarteifio | 1983 – 1986 |
| Ato Austin | 1986 – 1988 |
| Kwame Saarah-Mensah | 1988 – 1991 |
| Arnold Quainoo | 1991 – 1993 |
| E. T. Mensah | 24/4/1993 – 6/1/2001 |
| Mallam A.Y Isa | 14/2/2001 – 14/3/2001 |
| Papa Owusu-Ankomah | 1/8/2001 – 16/10/2001 |
| E. Osei Kweku | 13/11/2001 – 17/4/2003 |
| Kwadwo Baah-Wiredu | 17/4/2003 – 3/2/2005 |
| Yaw Osafo-Maafo | 3/2/2005 – 8/5/2006 |
| Papa Owusu-Ankomah | 8/5/2006 – 6/8/2007 |
| Dominic Fobih | 6/8/2007 – 6/1/2009 |
| Mubarak Mohammed Muntaka | 13/2/2009 – 9/6/2009 |
| Rashid Pelpuo | 16/7/2009 – 31/8/2009 |
| Abdul-Rashid Pelpuo | 1/9/2009 – 25/1/2010 |
| Akua Sena Dansua | 11/2/2010 – 4/1/2011 |
| Clement Kofi Humado | 14/2/2011 – 31/1/2013 |
| Elvis Afriyie Ankrah | 14/2/2013 – 8/7/2014 |
| Mahama Ayariga | 8/7/2014 – 14/3/2015 |
| Mustapha Ahmed | 14/3/2015 –18/1/2016 |
| Edwin Nii Lante Vanderpuye | 19/1/2016 – 6/1/2017 |
| Isaac Kwame Asiamah | 02/2017– 6/1/2021 |
| Mustapha Ussif | 03/ 2021– |
viisegɔ lɔgerɔ