Sega

Ze'ele Wikipiidiya
Sega
music genre, type of dance
Subclass ofmusic of Seychelles Demese
Country of originFrance, Mauritius Demese
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Demese
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/01003, https://ich.unesco.org/fr/RL/01003, https://ich.unesco.org/es/RL/01003 Demese

Sega (French tiŋa duma yetɔgum to a dɛna: Séga) de la yuuma miŋa buuri bɔna ‘Mauritius’ la ‘Réunion’ tinsi puan. A de la de’eno buuri buuri n doli la yuuma, buuri tuulesum yelesum la buuri wa’asi buuri buuri. Yuuma puan, yuum sɛka n de naana ‘Mauritius’ tiŋa puan nananewa de la ‘Seggae’ la ‘bhojpuri’ yuuma buuri, dee ti ‘Réunion’ tiŋa puan me ti ‘maloya’ yuuma me pa’asɛ bɔna, yelebire wa me pa’asɛ yue mɛ, n me de yuuma buuri ze’ele ‘Madagascar’. Sega de’eŋo buuri buuri wa kɔ’ɔm dɛna la Mauritius buuri yaabeduma de’eŋo.

Sega (Mauritian buuri malema Sega, ‘Chagos’ duma Sega gulego, ‘Rodrigues Island’ duma Sega) nyaa lagum pa’asɛ UNESCO’s ‘Intangible Cultural Heritage’ yu’ura puan. Sage me tari a tuulesum mɛ ti a la ze’ele yamenɛ yuuma puan la ba  yaasi n boi Mauritian Creole tiŋa puan, ba me ni yuuna la ‘Mauritian Creole bii Réunionese Creole’. Ba me kelum mina Sega wa mɛ suŋa suŋa bɔna ‘islands’ n de ‘Agaléga’, ‘Rodrigues’ la ‘Seychelles’ tinsi puan, yuuma la wa’asi la me boi la yima yima doose la tinsi la tɔgum duma puan. Kureme sa la, Sega de’eŋo wa yuum pɔsɛ bisera la buuri de’eŋo lɔgesɛba ti ba ŋmɛ’ɛra yele yele wuu ‘ravanne’ la ‘triangle’, ba yuum yuuni yuunɛ la ti ba zɛbɛ yese ba miŋa namesegɔ puan ‘Mauritian’ yizuo la puan, ba nyaa wi’iri Sega kana la ‘Santé engagé’.

Pa’alegɔ (description)[demese | demesego zia]

Buuri yuuma aŋa wa, ba daa le yalegɛ e mɛ doose ba puti’irɛ n boti se’em ‘subjugated’ saŋa puan, pɔsega puan, nɛreba n faɛ ba miŋa basɛ[1]. A tuunɛ kankaŋi wia daana de la ba yuunɛ ti ba  wa’ara dee ba me daa kelum yuunɛ e kuurɛ malema puan, ti ŋwana wa me kelum pa’asɛ la ba buuri malema puan tuunɛ tib a malena sa’ara sɛbɛ’ɛsi basa.

De’eŋo lɔgerɔ (Instruments)[demese | demesego zia]

Buuri malema de’eŋo lɔgerɔ magesi wuu:[2][3][4]

‘Maravanne’ (sinyaasi)

‘Moutia’ (nuo ŋmɛ’a gulego)

‘Ravanne’ (bua ganɛ gulego)

‘Triangle’

‘Bobre’ (laa).

Ba me kelum tara ‘tantam’ tib a dikɛ ziila maalɛ e ti a tiŋa la dɛna laa ti ba ni lagum ŋmɛ’ɛra e la gulo la naara taaba[5]. Dee nananewa, ba nyaa tari la nasaabugum kɔlɔ n de gitasi la la nu’usi di’isego zɔgɔ la n de kiibɔɔti duma la ŋmɛ’ɛra[6].

Baaŋa (Lyrics)[demese | demesego zia]

Zina beere baaŋa la nyaa ni kɔ’ɔm tɔgera la tu zina beerum wa ki’a zi’an vom yɛla dee ba ka le tara magesi yumyuuneba la yaabeduma tiŋa[7].

Wa’a (Dance)[demese | demesego zia]

Sega wa’a puan ba ka zɛgesi nama dee wa’ara dee[2], ba ni tara la ba iŋa wa’ara yele yele wuu ba sia la sikugesi wa tib a ta mina wa’ara. Pɔgesi ni yɛ la sigɛɛti sɛka n ani kilega makɛ ma’a dee tara mu’uŋɔ daalesum zo’e zo’e, fugirega sɛka n ka tari nu’usi ti ba dikɛ yɛ tana wa’ara suŋa suŋa. Buuri malema me puan, budaasi la ni yɛ la futo dee sɛga kuregiresi mu’uŋɔ daalesum n zo’e dee nyaa vuga sopibere, ti ŋwana wa de la ba yaabeduma wa’a lɔgerɔ yia aŋa.

Tuulesum (History)[demese | demesego zia]

De kuko (Origins)[demese | demesego zia]

Sega yuuma wa kuko ze’ele la yamenɛ puan bɔna ‘Mauritius’ la ‘Réunion’ tinsi puan, de nyaa yuum ka wiregɛ paɛ ‘Seychelles’ tiŋa puan. La me ni ta’am dɛna 6 bii 8 mitɛsi de me tara wa’asi buuri buuri[8].

Ba ka mi Sega yelemiŋerɛ tuulesum kuko n bo kinkɛlesi dee dagena ‘islands’ tinsi so’olum puan[9]. Dee, ba me kelum bɔkɛ de tara ‘Afro-Malagasy' kuko n de Afireka bii ‘Malagasy’ tiŋa yuum n naɛ la ‘European’ tiŋa duma yuuma[9]. Eurtopean tiŋa yuuma aŋa ani me wuu nɛreba zusaasi yuuma wa’a, ‘polka, waltz la quadrilles[10].

Gatan Benoit daa bo a puti’irɛ yeti, sega ze’ele la Madagascar dee ti Boswell me gɔngulesegɔ la puan me yeti, sega la ‘famadihana’n de Merina kum malema la ta’am tara ŋwɔsum mɛ[1]. Arago me tee dikɛ e makera la ‘(t)chéga’ n ze’ele Mozambique tiŋa puan la[1]. A me kelum yeti a ŋwɔni la ‘fandango la chica’ wa’a n boi Brazil dee ti de kuko ze’ele Afireka tinsi pua n de Mozambique la Angola tinsi la[1]. Sega yunyuuna ‘Jacques Cantin’ da ani wi’ira la “African”[9].

tinsi puan (Place in society)[demese | demesego zia]

Tuulesum puan paa, bad aa ni ka nana bii kɛsera sega yuuma wa mɛ sɛla n sɔi la, n de yamesi yuuma la[11]. Kato Liking Windeo duma me yuum ka bisɛ nam e sɛla n sɔi la, a tari a yalesi la dãyutuuma n ka doli la ba pu’usegɔ malema la[12].

Kɔ’ɔm ta gura 1960 yuunɛ la puan ti nɛreba yuum nyaa ta baŋɛ ti ‘Ti Frère’ de la Mauritian yunyuuna la, ba yuum ni ŋmɛ’ɛra sega la ligesum puan bii ba ma’a  zi’an[1]. Ŋmɛrekatɛ la zi’an n daa ni dɛna a de’eŋo zi’an ti a dɛ’ɛna yu’uŋɔ yu’uŋɔ bɔna ‘Le Mome’, October ŋmɛrega la a dabesa pitã daarɛ, 1964 yuunɛ la puan[11]. Nananewa a nyaa de la tiŋɔŋɔ wa za’a yuuma n ze’ele Mauritius tiŋa puan dee ti ba ka le kɛsera e zi’an zi’an’[11]

Nananewa aŋa (Modern varieties)[demese | demesego zia]

Nananewa sega nyaa tari zuo islands tinsi puan magesi wuu, Mauritius, Réunion, Seychelles, Comoros, Mayotte la Rodrigues tinsi puan, la Madagascar tinsi basɛba. Dee a nananewa aŋa puan, ba dikɛ sega nyaa lagum la yuuma buuri zo’e zo’e, magesi wuu, ‘jazz, zouk’,  la buuri sɛka n de rege bii ‘reggae’ ti a nyaa dɛna ‘Seggae’[13]. Ba me lagum dikɛ Afireka duma yuuma yɛla zo’e zo’e lagum pa’asɛ sega puan mɛ pɔsera 1980 yuuma la puan[1].

Santé engagé

Pɛgerɛ la de miŋa: Santé engagé

Santé engagé de la Mauritian duma tiŋa yuuma buuri kayima n yuuni ɛrekera zɛbera be’em yɛla tiŋa la puan. Ba ni zɛbera be’em yɛla dɔla yuuma puan. Yuumkana buuri gɛregɛ me la Mauritian tiŋa duma sega malema yɛla la Indian tiŋa duma yɛla.[11]

Seggae[demese | demesego zia]

Pɛgerɛ la de miŋa: Seggae

Seggae de la ba dikɛ sega la rege (reggae) n de Jamaican tiŋa duma yuunɛ buuri ti nɛra woo mina de yele la, naɛ taaba yuunɛ. Seggae yunyuuneba de la ‘Ras Natty Baby, Sonny Morgan’ la budasɛka n pɔsɛ de la ti a yu’urɛ dɛna ‘Kaya’ la. Kaya mina ti a yumiŋerɛ dɛna ‘Joseph Reginald Topize’ la, iŋa n yuum kɔ’ɔm bɔna ba nɛŋa 1999 yuunɛ la puan de tib a ka wum ti a ki mɛ pɔlesi paka deo la puan. Zɛbberɛ n yuum ka wa’am na yese la teeseŋo n daa wa’am Mauritius tiŋa puan, tib a yuum nyaa wi’ira e ti 1999 yuunɛ Mauritian tiŋa duma zɛberɛ. ‘Kaya’ yuuma me kelum dɛna yuumsɛba ti nɛreba kelum mina dee ti yunyuuneba me nyaa doose bini nyɛ yem malum yalegɛ ‘seggae’ yuuma buuri la.

So’olum buuri (Regional varieties)[demese | demesego zia]

Réunion[demese | demesego zia]

Pɛgerɛ la de miŋa: Maloya

Réunion tiŋa puan, sega yuuma ni tugum dɛna la bãla bãla, dee ti budasɛka la ka pɔga n kɔ’ɔm ka ba’a lɛna taaba bala wuu Mauritius tiŋa duma la n ni wa’ara e. ba sɛba me ni ta tulum mɛ ka mina ba loe maloya bii sega yelebire[13]. Sɛla ti yaabeduma tuulesum puan ba wi’ira ‘sega’ la ka boi diyima la nananewa de’eŋo la ti ba wi’ira ‘maloya’ la[13]. Ba me kelum tara sega yelebire la me garesa pa’ala la yuuma busɛka n gɛregɛ ti ba wi’ira  ‘Afro-Malagasy’ la ‘European’ la.

Rodrigues[demese | demesego zia]

Pɛgerɛ la de miŋa: ‘Rodrigues Island’ duma sega guleko

‘Rodriguan’ buuri malema sega de la sega gulekilega, bilam ti gulego la ni zɛ’a ti nɛra woo nyɛta[2]. Sega ‘tambour ni tugum ta dɛna sega yelemiŋerɛ kuko gana Mauritian tiŋa duma sega la, doose la Rodrigue’s  duma tiŋa la n boi zi’an ama’a la[14]. Rodrigues duma ‘accordion’ tigere la, ‘segakordeon’, kelum pa’asɛ European tiŋa duma yuuma buuri n de ‘polkas, quadrilles, waltzes’ la ‘Scottish reels’.  Rodrigue yuuma me ta’am kelum dikɛ magesɛ la yuuma buuri buuri la. Pɔgesi n ni yuuna Sega ‘tambours’ kana yuuma dee ti budaa la kapɔga ni wa ba’asɛ dee ti budaa kayima  la ka pɔga me yɔɔregɛ, dee tib a ni pa’ara nu’usi bii ba bisɛ dɔɔrɔ ŋmɛ’ɛra taaba dɔla yuunɛ la. Kɔmbibuulegɔ daa ka lagum ŋmɛ’ɛra ‘accordion’ wa dee, European duma tigere n daa nyaa zameseri Rodriguans tiŋa duma ti kɔmbibuulegɔ daa nyaa lagum pa’asɛ ‘accordion puan.

Seychelles[demese | demesego zia]

Pɛgerɛ la de miŋa: Moutya

Seychellois sega a yima yu’urɛ de la ‘Moutya’, dee ti a me kɔ’ɔm ŋwɔna ‘Réunionnais sega’. ‘Western ballads’ tiŋa duma n lagum suŋera ‘Seychellois’ duma yuuma, hali ba tiŋa yuuma. Zo’ore puan, ‘Reggae, Rock, hip hop, jazz’, nasaabugum ŋmɛ’a yuuma, yire yuuma la ‘pop style Seychellois’ yuuma daa nyaa ta niɛ peelum mɛ ti ba tiŋa duma la tinsi woo mina Seychellois yizuo la yele.

Chagos Islands[demese | demesego zia]

Pɛgerɛ la de miŋa: Sega tambour Chagos

‘Chagos Islanders’ tiŋa duma me daa tari sega me buuri mɛ, dee tib a daa nyaa ta baŋɛ sa’ɛ ba ‘islands’ tiŋa puan tib a iseke de dee zi’an la bo American tiŋa soogɛpa, ŋwana wa ze’ele la ‘Diego Garcia’ zi’an.[11]

Fu ta’am kelum bisɛ (See also)[demese | demesego zia]

Mauritius tiŋa duma yuuma

Seggae

Santé engagé

Viisegɔ lɔgerɔ[demese | demesego zia]

 

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Boswell, Rosabelle (2006). Le Malaise Créole: Ethnic Identity in Mauritius (in English). Berghahn Books. ISBN 978-1-84545-075-5.
  2. 2.0 2.1 2.2 Masters, Tom; Carillet, Jean-Bernard; Dodd, Jan Mauritius (2007). Mauritius, Réunion & Seychelles. Internet Archive. Footscray, Vic. ; London : Lonely Planet. ISBN 978-1-74104-727-1.
  3. Hawkins, Peter (2007). The Other Hybrid Archipelago: Introduction to the Literatures and Cultures of the Francophone Indian Ocean (in English). Lexington Books. ISBN 978-0-7391-1676-0.
  4. Across the Waves: Strategies of Belonging in Indian Ocean Island Societies (in English). BRILL. 2022-03-28. ISBN 978-90-04-51010-4.
  5. Mountain, Alan; Proust, Alain (1995). This is Mauritius (in English). Penguin Random House South Africa. ISBN 978-1-84330-301-5.
  6. Mountain, Alan; Proust, Alain (1995). This is Mauritius (in English). Penguin Random House South Africa. ISBN 978-1-84330-301-5.
  7. "Semantic Scholar", Wikipedia (in English), 2023-12-18, retrieved 2023-12-27
  8. Hughes, Alexandra; Hughes, Alex; Reader, Keith A.; Reader, Keith (2002-03-11). Encyclopedia of Contemporary French Culture (in English). Taylor & Francis. ISBN 978-0-203-00330-5.
  9. 9.0 9.1 9.2 Lee, Jacques K. (1990). Sega: The Mauritian Folk Dance (in English). Nautilus. ISBN 978-0-9511296-1-6.
  10. Masters, Tom; Carillet, Jean-Bernard; Dodd, Jan Mauritius (2007). Mauritius, Réunion & Seychelles. Internet Archive. Footscray, Vic. ; London : Lonely Planet. ISBN 978-1-74104-727-1.
  11. 11.0 11.1 11.2 11.3 11.4 https://www.ingentaconnect.com/content/brill/afdi/2008/00000001/F0020001/art00007
  12. Lee, Jacques K. (1990). Sega: The Mauritian Folk Dance (in English). Nautilus. ISBN 978-0-9511296-1-6.
  13. 13.0 13.1 13.2 Ile de la Réunion: musiques et identité.
  14. Richards, Alexandra (2006). Mauritius : Rodrigues, Reunion. Internet Archive. Chalfont St. Peter : Bradt Travel Guides. ISBN 978-1-84162-151-7.