Cassiel Ato Forson

Ze'ele Wikipiidiya
Cassiel Ato Forson
Member of the 5th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Ko'oro 7, 2009 - Ko'oro 6, 2013
Electoral district: Ajumako-Enyan-Esiam Constituency (en) Translate
Elected in: 2008 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 6th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Ko'oro 7, 2013 - Ko'oro 6, 2017
Electoral district: Ajumako-Enyan-Esiam Constituency (en) Translate
Elected in: 2012 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 7th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Ko'oro 7, 2017 - Ko'oro 6, 2021
Electoral district: Ajumako-Enyan-Esiam Constituency (en) Translate
Elected in: 2016 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 8th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Ko'oro 7, 2021 -
Electoral district: Ajumako-Enyan-Esiam Constituency (en) Translate
Elected in: 2020 Ghanaian general election (en) Translate
Agumako, Salurego 5, 1978 (run 45)
Country of citizenshipGhana
Education
Educated atLondon South Bank University (en) Translate Bachelor of Science (en) Translate : accounting (en) Translate
Kwame Nkrumah University of Science and Technology (en) Translate
University of Oxford (en) Translate
Academic degreeBachelor of Science (en) Translate
Languages spoken, written or signedEnglish (en) Translate
Fante (en) Translate
Occupation
Occupationpolitician (en) Translate, accountant (en) Translate la manager (en) Translate
Work locationUnited Kingdom (en) Translate
Religion or worldviewChristianity (en) Translate
Member of political partyNational Democratic Congress

C-Class


Cassiel Ato Forson de la Gaana gɔmena nalɛgera la palamɛnti nɛra ze'ele 2009 ta paɛ zina. Dr. Forson pɔsɛ pa'asɛ "Fifth Parliament of the Fourth Republic of Ghana", gee nyaa zi'ire a zi'irego (kuka) la bo " Sixth Parliament of the fourth Republic of Ghana, Seventh Parliament of the fourth Republic of Ghana " la "Eight Parliament of the fourth Republic of Ghana" ze'ele bo Ajumako Enyan-Essiam so'olum n boi Central tiŋa bo Ama'asuntia paati. 2013 puan, a yuum tuni mɛ dɛna "deputy" minisita bo ligeri zi'an. Nananewa, a de la "minority" nɛŋa daana n boi Gaana palamɛnti.

A PƆSEGA VOM LA A SUKUU YƐLA[demese | demesego zia]

Ba yuum dɔgɛ Dr. Forson la Salurego nambua 5, 1978. Gee ti a yese Ajumako Bisease n boi Central tiŋa n boi Gaana. A to'e a "PhD n boi " Business and Management (Finance option) la Sakutega nambua, 2020 ze'ele Kwame Nkrumah University of Science and Technology (KNUST) n boi Gaana.

Gee nyaa nyɛ dɔgeta la, "MP" la pugum nyɛ ni la "Masters degree" bayi; "Masters of science in Taxation" ze'ele Oxford yunivɛsiti n boi UK la ayima me n de "Master of science degree in Economics" ze'ele KNUST. A nyɛ ni a yia "degree" n boi gulesegɔ (Accounting) n boi South banki yunivɛsiti n boi London.

Dr. Forson de la "Institute of Chartered Accountant" Gaana nɛra la "Chartered Institute of Taxation" nɛra ayima.[1][2]

TUUMA-(CAREER)[demese | demesego zia]

Dr. Forson de la Gaana "Legislator", " fiscal economist ", " Chartered Accountant ", " Tax practitioner" la "Entrepreneur with professional spanning two decades" n boi N sɔi n miŋa la Gɔmena zi'isi. A yuum de la "Managing Director" n boi Forson "contract limited" n boi United Kingdom. A le tuna mɛ dɛna Na'am na'arɛ zuo daana (Chief executive officer) bo Omega Africa Holdings Limited.

Gɔmena Nalɛgerɛ[demese | demesego zia]

Dr. Forson de la Ama'asuntia paati (NDC) nɛra. A kɔ'ɔm dɛna la Ama'asuntia paati nɛra n boi palamɛnti ze'ele bo Ajumako-Enyan-Essiam so'olum ze'ele 2009. A nyaa de la "minority" nɛŋa daana nananewa.

2008 Voteŋo[demese | demesego zia]

A yuum lɛgɛ la 2008 Gaana votunkatɛ la puan gee yuum di mi'a. A yuum nyɛ la 18,593 voteŋo ti la iŋɛ 51.66% n de voteŋo la za'a gee kelum nyaŋɛ nɛresɛba n po lɛgera bini la, la William Now Arthur-Baiden, Alex Arthur, Rexford Mensah la Evans Addo-Nkum le yɛ'ɛsa.

2012 Voteŋo[demese | demesego zia]

Ama'asuntia paati la puan, a yuum lɛgɛ mɛ n boi 2012 Gaana votunkatɛ la puan gee yuum di mi'a ti a nyɛta 24,752 voteŋo ti la iŋɛ 52.67% n de voteŋo la za'a ti ba votum.

2016 Voteŋo[demese | demesego zia]

2016 puan, a yuum le lɛgɛ me le yɛ'ɛsa n boi 2016 Gaana votunkatɛ la puan gee yuum di mi'a le yɛ'ɛsa ti la yuum bo e yɔ'ɔ ti a ze'ele bo a so'olum la buta puan n bala. 2016 Votunkatɛ la puan, a yuum lɛgeri mɛ la Ransford Emmanuel Kwasi Nyarko, Jerry Henry Quansah, Sarah Mensah la Monica Daapong. A yuum nyaŋɛ ba mɛ la n nyɛ 25,601 voteŋo ti la iŋɛ 53.55% n de nɛresɛba za'a n votum.

2020 Voteŋo[demese | demesego zia]

2020 votenkatɛ la puan, a yuum le di palamɛnti zi'an la mɛ la 39,229 voteŋo ti la iŋɛ 58.1% n de nɛresɛba za'a n votum gee ti Awɔbegɔ paati palamɛnti nalɛgera Etuaful Rashid Kwesi nyɛ 28,229 voteŋo ti la iŋɛ 41.8% n de nɛresɛba za'a n votum gee ti NDP palamɛnti nalɛgera Samuel Akombisa me nyɛ 117 voteŋo ti la iŋɛ 0.2% n de nɛresɛba za'a n votum.

Ligeri minisita podɔla[demese | demesego zia]

2009 puan, a yuum lebege la Gaana palamɛnti gee yuum tuna dɛna Minisita n biseri ligeri yɛla la podɔla n boi 2013. E de Minisita podɔla la, a tuni mɛ dɛna Gaana "Economic management" tigere nɛra. A le tuna mɛ n boi "boards" zo'e zo'e ta pa'asɛ Gaana banki la Gaana "cocoa board". A yuum le dɛna la Gaana saŋa gɔmena (alternate governor) n boi " International Monetary Fund (IMF) la tingɔŋɔ la banki (the world bank). A mi'ilum la puti'irɛ tari la Pupeelum eŋa n dikɛ kɔmatii kuka sɛka n iŋɛ "Ghana Integrated Financial Management Information System Reforms (GIFMISF)

Kɔmatii[demese | demesego zia]

Forson de la na'arɛ daana bo ligeri kɔmatii; yɛa kɔmatii nɛra; Solemitiŋa yɛla kɔmatii gee kelum dɛna kɔmatii la nɛra pa'asɛ kɔmatii loosego kɔmatii; " special budget " kɔmatii; yɛa kɔmatii.

A miŋa vom[demese | demesego zia]

Forson de la Sɔputega. A tari pɔga la kɔma bayi.

Nɔkpe'ene[demese | demesego zia]

Ba yeti "Forson" n basɛ ti Gaana sa'am ligeri sɛba ti a dikɛ da "ambulance 2000, 2014 ta paɛ 2016.

Ankara kootum saazuo duma yele Dr. Cassiel Ato Forson, " minority" nɛŋa daana n boi palamɛnti ti a yu'ɛ a gulesegɔ la n boi €2.37 miliyum "ambulance" yele.

Naakɛ'ɛsega nambua, 2023 puan, Forson parum bo Afia Serwaa Asare Botwe, kootum sɔsega- gakera la gakera n sɔi yele la, yele ba ti ba ka iŋɛ suŋa bo e.

Viisegɔ Lɔgerɔ[demese | demesego zia]

  1. https://www.newsghana.com.gh/meet-cassiel-ato-forson-the-deputy-finance-minister-designate/
  2. http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5362